Detta arbete studerar huruvida en dynamisk balansering av rättvisa kan förhöja spelares uppfattning av balans i tävlingsinriktade asymmetriska spel. Arbetet grundar sig på att balans är relativt vilket gör att statisk balansering i tävlingsinriktade asymmetriska spel kan uppfattas som orättvisa. Arbetet utgår ifrån Schell och Sirlins definitioner av balans samt bygger på deras teorier om hur ett rättvist spel bör designas. Ett kortspel med en dynamisk balanseringsmekanik utvecklas och testas av tre grupper där en grupp spelar utan den dynamiska balanseringsmekaniken, en grupp spelar med den och en grupp spelar både med och utan den dynamiska balanseringsmekaniken. Under undersökningen erhålls data dels genom observation av spelandet och dels från semistrukturerade intervjuer. Resultaten ger ingen enhetlig bild men tyder på att en dynamisk balanseringsmekanik kan förhindra att obalans uppstår samt att det i de grupper den använts upplevdes öka spelets underhållningsvärde.