Sverige är ett av de europeiska länder som successivt har förändrats från ett i huvudsak etniskt homogent samhälle till ett multietniskt samhälle. I dag är Sverige ett heterogent samhälle med en stor andel personer med invandrarbakgrund som är aktiva på den svenska arbetsmarknaden. År 2006 hade 17 procent av den svenska befolkningen utländsk bakgrund, det vill säga att man antingen var född i något annat land än Sverige (13 procent) eller hade två utlandsfödda föräldrar (4 procent). Utlandsfödda och barn till utlandsfödda utgör en ökande andel av arbetskraften. Den demografiska utvecklingen beräknas leda till att 30 procent av alla personer i arbetsför ålder i Sverige år 2020 kommer att ha sina rötter utanför Sverige. År 2007 var andelen sysselsatta invandrande kvinnor (utrikes födda) 61 procent. År 2006 var andelen sysselsatta kvinnor som var födda i EU-länder 60 procent och kvinnor som var födda i Afrika eller Asien utgjorde omkring 42 procent. Invandrade kvinnor deltar aktivt i arbetslivet men de drabbas av ohälsa. Invandrade kvinnors hälsa är sämre jämfört med befolkningen och långtidssjukskrivning och förtidspensionering är högre i denna grupp. Syftet med detta kapitel är att beskriva, förstå och analysera faktorer som påverkar invandrade kvinnors hälsa i arbetslivet med perspektivet klass, kön och etnicitet.