Högskolan i Skövde

Studiens utgångspunkt är mina egna frågeställningar kring reflektion i relation till lärande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det här arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lärande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lärande? Vad krävs av läraren för elevers ökade reflektioner?

Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar är teoretiska och andra är praktiska. Istället menar Schön att det för mer förståelse och utvecklat lärande krävs reflektion för att binda samman dikotomierna som inte är motsatser utan beroende av varandra. Studiens teoretiska utgångspunkt är framförallt hämtad från John Deweys teorier kring kunskapsutveckling genom reflektion.

Studien är empirisk samt kvalitativ och uppbyggd genom fallbeskrivningar med utvecklingsarbete. Individuella intervjuer och observationer av fem olika elever har använts för att samla in mitt datamaterial.

I resultatet beskriver eleverna att reflektion bland annat kan användas för ökad delaktighet och ökat självförtroende samt att reflektion ger möjlighet till förståelse för handlingen i förhållande till resultatet. Metoder för elevers ökade reflektion beskrivs genom att läraren visar, ger tips och ställer frågor vilket leder till diskussion, samt möjlighet för elever att reflektera över sina val och sitt arbete.

I användandet av reflektion inom utbildningen är det väsentligt att vara medveten om betydelsen av att reflektera kring de faktorer som leder fram till resultatet och inte bara resultatet i sig, vilket bland andra även Dewey argumenterar för. Även lärarens medvetenhet om dennes förhållningssätt och frågeställningar för att uppmuntra elevers reflektion, delaktighet och självförtroende är betydande.

The study's starting point is my own questions about reflection in relation to learning. The study aims to investigate how students in an upper secondary hairdresser and hairstylist education describe reflection as a method of education. In the framework of this study, five pupils' descriptions of reflection in relation to learning for the profession are highlighted. My main research questions are: Can increased reflection lead to a more developed learning? What is required by the teacher for students increased reflections?

There are perceptions that some educations are theoretical and others are practical. Instead, Schön says that more understanding and developed learning requires reflection to link these dichotomies that are not opposites but mutually dependent. The study's theoretical basis is mainly taken from John Dewey's theories of knowledge through reflection.

The study is empirical and qualitative and built up through case studies and development project. Individual interviews and observations of five different students were used to collect my data.

In the result students describe that reflection can be used for, among other things, increased participation and self-confidence, and that reflection allows understanding of the action in relation to the result. Methods for increasing students' reflections describes as when the teacher is showing, giving advice and asking questions, leading to discussion and an opportunity for students to reflect on their choices and their work.

When using reflection in education, it is essential to be aware of the importance of reflecting over the factors that leads to the result, and not just the result itself, which among others also Dewey argues. Even the teacher’s awareness of the attitudes and questions to encourage students' reflection, participation and self-confidence is significant.