Högskolan i Skövde

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre och därmed ökar antalet äldre. Då den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är hög ålder, beräknas även antalet personer med demens att öka. Professionell omvårdnad anses idag vara den bästa behandlingen. Demensdagvård bedrivs inom kommunal demensvård och syftar till att erbjuda besökare social samvaro, struktur och meningsinnehåll. Reflektion möjliggör för omvårdnadspersonal att utbyta erfarenheter och utvecklas i sin yrkesroll.

Syfte: Att beskriva och analysera ett reflekterande arbetssätt hos omvårdnadspersonal i demensdagvård.

Metod: Kvalitativ intervjustudie, analyserad med stöd i kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en regelbunden och öppen kommunikation, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till besökaren och sina egna handlingar. Ett reflekterande arbetsrätt bidrar till sammanhållning i arbetsgruppen och professionell utveckling inom omvårdnadsarbetet samt en mer individanpassad och följsam vård för besökarna. Genom det reflekterande arbetssättet bygger omvårdnadspersonalen goda vårdrelationer till besökarna.

Slutsats: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en öppen kommunikation, vilket leder till att omvårdnadspersonalen kan förbättra vården och utvecklas i sin profession och därmed också utveckla innehållet i omvårdnaden.

Background: The Swedish population is living longer and this will increase the number of elderly. Since the greatest risk factor for developing dementia are old age, the number of persons with dementia will increase. Professional nursing is currently considered as the best treatment. Day Care for persons with dementia is conducted within municipal dementia care and aims at offering visitors social interaction, structure and meaningful content. Reflection enables health care staff to exchange experiences and developing their profession.

Objective: To describe and analyze health care staffs´ reflective way of working within dementia day care.

Method: Qualitative interview study, analyzed with support of qualitative content analysis.

Results: Five categories were identified from analysis of the interviews; continuity, awareness, cohesion, professional development and ventilation. The result shows that the reflecting way of working isprovidedon a regular basis and has become a natural part of everyday work. The reflection creates a conscious attitude ofhealth care staff for their actions in different nursing situations. The reflective way of working strengthens the working group and contribute to cohesion. By reflection thehealth care staff is developing in their profession, through exchange of experiences.

Conclusion: The reflective way of working contributes to unity in the working group and professional development within caring, and a more individual adapted accommodative care for the visitors. By the reflective way of working health care staff build good relations to the visitors.