Högskolan i Skövde

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie. Datamaterialet bestod av 12 kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Tre kategorier och nio underkategorier identifierades. Kategorierna var: förutsättningar på arbetsplatsen, sjuksköterskans handlingsberedskap samt patientens och närståendes medverkan. Förhållanden på arbetsplatsen såsom samarbete, vårdideologi och emotionellt stöd är betydelsefulla förutsättningar för kommunikation. Sjuksköterskans erfarenhet, förmåga att hantera tankar och känslor kring döden samt förmåga att se och förstå patienten påverkar också, liksom patientens och de närståendes förhållningssätt. Möjlighet till reflektion och handledning, en tydlig vårdideologi på vårdavdelningen samt utbildning i kommunikation och/eller palliativ vård skulle enligt resultaten kunna bidra till ökade förutsättningar för en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter i palliativ vård.

Palliative care is an approach that affirms life and sees death as a normal process and as an important end point of life. The palliative care should include symptom control, cooperation of multi-professional team, good communication and support for families. Palliative nursing put high demands on the nurse, not least in terms of communication skills. The aim was to describe nurses' experiences of communication with patients in palliative care. The chosen method was a literature based study. The data material consisted of 12 qualitative research articles. Three categories and nine subcategories were identified. The categories were: conditions in the workplace, the nurse’s readiness to act and patient and relatives’ involvement. Conditions in the workplace, such as cooperation, care ideology and emotional support are important preconditions for communication. The nurse’s experience, ability to manage thoughts and feelings about death and the ability to see and understand the patient also affects the communication, as well as the patients’ and the relatives’ approach. Opportunity for reflection and clinical supervision, a clear ideology of care in the ward as well as education in communication and/or palliative care would, according to the results, contribute to better conditions for good communication between the nurse and patients in palliative care.