Högskolan i Skövde

Att drabbas av diabetes medför en omställning i livet och kräver att individen vet vilka åtgärder som är nödvändiga eftersom egenvården är en stor del av behandlingen. Fysisk aktivitet är en typ av egenvård och det är viktigt att individen finner motivationen. Syftet med studien är att beskriva hur människor med sjukdomen diabetes upplever fysisk aktivitet i vardagen.

En kvalitativ metod användes och data samlades in via intervjuer med personer, vilka haft diabetes mellan 3-48 år. De berättade om sina upplevelser kring fysisk aktivitet. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon, transkriberades och därefter genomfördes en manifest innehållsanalys där huvudkategorier med tillhörande underkategorier skapades.

Resultatet visade att fysisk aktivitet ökade välbefinnandet, vilket ledde till ett ökat behov av att röra på sig. Att finna sina rutiner var en förutsättning för att respondenterna skulle må bra och ökade förmågan att kunna styra sitt blodsockervärde. Svårigheter med motivationen kunde infinna sig när respondenterna inte märkte de positiva effekterna med träningen. Den fysiska aktiviteten kunde även medföra ett lågt blodsockervärde nattetid, vilket upplevdes som väldigt obehagligt. Vikten av förberedelse framkom som den viktigaste faktorn i samband med den fysiska aktiviteten.

Diabetes involves a change in life and requires the individual to understand what actions are required, since self-care is an essential part of the treatment. Physical activity is a kind of self-care and it’s important that the individual finds the motivation. The aim of this study is to clarify how people with diabetes experience physical activity in everyday life.

A qualitiative method was used and data were collected through interviews with people whom have had diabetes for between 3-48 years. They talked about their experiences related to physical activity. The interviews were recorded on a mobile telephone, transcribed and made a manifest content analysis in which the main categories and associated subcategories were created.

The results indicated that physical activity increased well-being and lead to a continuing urge to exercise. Develop routines that work in everyday life was a prerequisite for the respondents’ well-being and also increased the ability to control blood sugar. Difficulties with motivation could appear when respondents didn’t experience any positive effects from exercising. Physical activity could also lead to a very low blood sugar at night, which was perceived as very unpleasant. The importance of preparation emerged as the most important factor associated with physical activity.