Större krav på fler IP-adresser i framtiden har gjort IP(v6) till en tänkbar efterträdare till IP(v4). Sedan utvecklingen av IP(v6) runt 1994 står den fortfarande i skuggan av IP(v4). Detta beror troligen på att IP(v6) inte är bakåtkompatibelt med IP(v4), vilket leder till hög kostnad och energi att ersätta världens nätverk med IP(v6). Detta problem har gjort att ett flertal övergångstekniker har utvecklats. Detta kan vara genom att använda IP(v6) genom en dedikerad tunnel till att använda IP(v4) och IP(v6) parallellt. Dessa övergångstekniker skiljer sig åt när det gäller funktion och användningsområde, vilket gör val av övergångsteknik svårt.
Denna rapport handlar om dessa övergångstekniker. En inblick ges genom att beskriva hur dessa är uppbyggda, deras för- och nackdelar samt vilket användningsområde dessa är passade för. Förhoppningsvis kan denna kunskap användas för att lättare förstå hur IP(v6) fungerar och hur ett val kan göras.