Arbetet har undersökt hur predikatbaserad exekvering, i form av ARM-arkitekturens stöd för villkorlig exekvering, fungerar som optimering av specifika implementationer av if- och if-else-satser i ARM-maskinkod. Som en del av arbetet implementerades en för ändamålet konstruerad optimeringsalgoritm som optimerar if- och if-else-satser med hjälp av predikatbaserad exekvering, vilken användes för att kunna utföra de mätningar som ligger till grund för resultatet. Fokus låg på den skillnad i kodstorlek och/eller tidseffektivitet som optimeringen gav upphov till. Resultatet tyder på att predikatbaserad exekvering använd som optimering kan leda till vissa vinster i kodstorlek (direkt beroende på antalet if-/if-else-satser) och lite större vinster i tidseffektivitet (beroende på hur stora if-/if-else-satserna är, samt hur ofta de exekveras).