Detta arbete utgår från frågeställningen om vad det finns för förutsättningar för att använda elektroniska spel med avseende att användas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser särskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lärarutbildning, men också till vilka krav som skolan ställer på ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frågeställning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har också litteratur och föreläsningsinformation studerats.
Resultatet tyder på att matematikundervisningsspel behöver betraktas och användas som ett pedagogiskt medel av både elever och lärare för att de ska vara effektiva. Matematiklärare behöver utbildas om hur dessa spel ska användas, då spelen blir som mest effektiva först när eleverna får reflektera över sitt spelande och då läraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning. Matematikundervisningsspel behöver utvecklas i enlighet med de riktlinjer som forskning har presenterat för att ett undervisningsspel ska ge bäst resultat. Spelen behöver också utvecklas med avsikt att följa matematikens läroplan och lärandemål, samt påvisa att dessa följs. Idag har inte alla skolor tillgång till den hårdvaruplattform som krävs för att kunna använda matematikundervisningsspel, men fler skolor satsar på att se till att denna tillgång finns.