Högskolan i Skövde

Bakgrund: Den palliativa vården ska vila på etiska utgångspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgå från patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan är att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvårdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsåtgärder som ska vidtas när inte längre föda via munnen är möjligt, är svåra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstå enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell. Resultat: Ur resultatet identifierades fyra kategorier, vilka var livskvalitet, etiska aspekter, kommunikation och utbildning med tio tillhörande subkategorier. Resultatet visar att om sjuksköterskor har en tidig dialog med patient, anhörig och läkare angående nutritionsåtgärder i palliativt slutskede skapas bättre förutsättningar för en individuell vårdplan och bevarande av patientens autonomi. Samtidigt framkommer det att sjuksköterskor känner sig otrygga i dialogen angående nutritionsåtgärder på grund av bristande kunskap om den fysiologiska processen i döendefasen. Konklusion: Mer utbildning behövs för att sjuksköterskor ska känna sig tryggare i sin roll avseende nutritionsåtgärder i palliativt slutskede.

Background: Palliative care requires an ethical and comprehensive view of the patient and his/her needs, and it is essential to create a supportive relationship with the patient while efficiently coordinating with one’s colleagues. It is difficult for nurses to makethe proper decisions about nutritional measures in order for the patient to have a peaceful death. Aim: The aim of this study is to highlight nurses’ experiences with giving, finishing or abandoning nasogastric intubation and parenteral nutrition with patients during the final phase of palliative care. Method: A literature survey was conducted and 10 scientific articles were reviewed and analyzed according to the Friberg (2006) model. Result: Four categories (with ten subcategories) were identified: life quality, ethical aspects, communication, and education. Nurses who create an early dialogue with the patient, relatives, and doctors about nutritional measures during the final phase of life improve individual care and preserve the patient’s autonomy. However, nurses feel insecure when it comes to nutritional measures because of a lack of knowledge about the physiological process in the phase of death. Conclusion: Further education is needed in order for nurses to feel more secure when making measures about nutrition in the final phase of life.