Högskolan i Skövde

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vård och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken är bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestämda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram. Resultat: Flera påverkande faktorer till följsamhet har uppmärksammats. Dessa bildade fyra områden: utbildning, arbetsmiljö, demografiska faktorer samt förhållningssätt. Diskussion: Det finns inget enkelt svar på problemet. En kombination av faktorer bland de fyra områden som studerats kan utgöra svaret, där det goda exemplet lyfts fram. Sannolikt krävs därför betydande fokus från linjeansvariga på att söka genomdriva en fundamental beteendeförändring hos sådana nyckelpersoner inom vården som utifrån ett vårdperspektiv i övrigt framstår som professionella och trovärdiga. Återkoppling av fortlöpande kvalitativa och kvantitativa mål utvärderas med samling av hela personalstyrkan. Öppna och raka diskussioner kring vårdhygieniska incidenter och haverier kan bidra till ökad följsamhet och medvetenhet. Långsiktiga ekonomiska vinster kan uppnås med minskat antal vårdrelaterade infektioner. Genom att tillämpa goda hygienrutiner kan en god vård utföras där kostnader och patientlidande minimeras.

Background: Nosocomial infections are a big threat to everyone admitted to a hospital and are associated with heavy expenses. The cause is bad hand hygiene routines and the problem could be eliminated with higher compliance. Aim: The aim of the study was to enlighten factors affecting healthcare workers hand hygiene compliance. Method: A literature review where articles with both qualitative and quantitative design, fulfilling predetermined criteria, were chosen for analysis. Twelve articles were selected. Result: Several factors affecting compliance were found. These were divided into four major headings: education, working environment, demographic factors and point of view. Discussion: There is no simple answer to the problem. A combination of factors in the four areas studied might be one way to approach the problem, where the good example needs attention. A strong focus from management would probably be required to carry out a fundamental behavioral change in compliance to hygiene routines amongst those key health care workers that from a care perspective are highly rated as trustworthy and professional. Continuous feedback of qualitative and quantitative goals should be evaluated by the entire health care team. Open discussions of the effect of daily short comings might contribute to a higher compliance and awareness. Long-term economic savings could be achieved with decreased nosocomial infections. By using good hand hygiene routines, good caring may be accomplished, where economic values and patient suffering is minimized.