Eftersom databaser blir allt vanligare och används mer och mer inom allt större områden är det viktigt att finna modelleringsspråk som kan modellera egenskaperna för databashanteringssystemen under analys och design fasen. Aktiva databashanteringssystem har egenskapen att automatiskt kunna reagera på händelser som uppkommer. Aktiva databashanteringssystem klarar av att hantera s.k. ECA-regler. ECA-regler består av händelse, villkor och handling. För att kunna modellera aktiva databashanteringssystem krävs att det är möjligt att modellera ECA-regler. Ett modelleringsspråk som anses kunna modellera ECA-regler är UML. Berndtsson och Calestam (2001) anser dock att det finns brister i UML och har därför skapat en extension UML-A som bättre klarar av att uttrycka ECA-regler.
Detta arbete undersöker ifall det finns några semantiska skillnader mellan UML och UML-A. Jämförelsen sker genom att ett antal exempelregler skapas och att dessa modelleras i både UML-A och UML. Modellerna utvärderas både semantiskt och grafiskt för att se ifall skillnader kan påvisas mellan modelleringsspråken. Resultaten som kommit fram i detta arbete är att det finns klara semantiska skillnader mellan UML och UML-A när det gäller ECA-regler. De brister som funnits hos UML har inte kunnat identifieras i UML-A vilket tyder på att UML-A mycket väl skulle kunna användas för att modellera ECA-regler och därmed även aktiva databashanteringssystem.