Högskolan i Skövde

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att urskilja de lärandeteorier som synliggörs i matematikundervisningen, med utgångspunkt i hur de olika teorierna ser på kommunikation som ett lärandeverktyg. Fyra intervjuer med lärare i år två har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visade att alla tre grundläggande lärandeteorier som studien utgått från utgör en del av lärarnas matematikundervisning. Det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor om undervisningen och i vilken utsträckning kommunikation används som ett medvetet och problematiserat lärandeverktyg. Det är inte självklart att den lärandeteori som är mest omtalad för tillfället alltid är den bästa. En slutsats är också att ett kommunikativt klassrum inte uppstår automatiskt, det krävs exempelvis en inställning att alla kan bidra till varandras lärande och att eleverna får möjlighet att öva på sina kommunikationsfärdigheter.

A current theory of learning is the socio-cultural theory, which emphasizes the importance of social interaction and communication in children’s learning. This is highlighted from pedagogical researchers and also the national curriculum. The following study has dealt with the teaching in mathematics and emphasises the use of communication as a learning tool. Theories which claim that knowledge is something which can be easily transferred to students or constructed mainly through individual activity, constructivism, is today of minor interest. Therefore it is interesting to find out in which degree these theories are reflected in the mathematics education of today. The aim of this study is to identify different theories of learning which can be recognized from four teachers’ statements of their own teaching in mathematics. Our point of departure was the different theories view of communication as a learning tool. The empirical data collection has been performed by four interviews. The result is pointing out that the four teachers’ classroom work reflects all three of the fundamental learning theories, which has been the base of the study. Although there is a difference between the teachers, in what degree these theories “appear” in their lessons and how they consciously use communication as a learning tool. It is not clear that the most current learning theory always is preferable. A main conclusion is also that a classroom which is characterised of communication and dialogues does not occur by itself. An attitude that assumes that everyone can contribute to each other’s learning is required and that the students get opportunities to practise their communication skills is of great importance.