Detta arbete tar upp olika överföringstekniker för att uppdatera ett program på en målmiljö. De tre överföringstekniker som analyseras är moduluppdelning, patchning och komprimering. En litteraturstudie har genomförts för att ta fram för- och nackdelar med de olika teknikerna och för att beskriva hur de fungerar. En praktisk applicering av överföringsteknikerna har även gjorts på ett specifikt PLC-system för att se vad dessa kan göra för uppdateringstiden i denna miljö. Resultatet av arbetet visade att moduluppdelning är att föredra i de fall där uppdelning av programmet är möjlig. Patchning är däremot mest lämpad då varje uppdatering av programmet är mycket liten och det således inte skiljer mycket mellan de olika versionerna av programmet. Komprimering är att föredra då det ofta är frågan om stora modifieringar i programmet eftersom komprimering ger en näst intill konstant vinst sett ur procentuell synvinkel, även om denna vinst endast är runt 50%.