Objektorientering har kommit att bli en väletablerad teknik inom systemutvecklingen. De fördelar som den objektorienterade tekniken anses medföra är bl a att den ger en mer användarnära systemutveckling och ökar produktiviteten genom återanvändning av komponenter. Men det har även riktats kritik mot den objektorienterade tekniken. Ett område som har kritiserats är de objektorienterade metoderna. De har uppfattats som instabila och ofullständiga i början av 90-talet då de var nya. Det medförde att jag blev intresserad av att undersöka hur några av de objektorienterade metoderna fungerar idag.
Detta arbete tar upp en del av de synpunkter och erfarenheter som några svenska utvecklingsföretag har av de objektorienterade metoderna OMT och Objectory. Syftet med arbetet är bl a att få fram om OMT och Objectory har åtgärdat de brister som de i tidigare litteratur har kritiserats för.
Den metod som använts för att hantera valt ämne är en kombination av en litteraturstudie och intervjuer/enkäter.
Det har visat sig under arbetes gång att det är betydligt fler företag som jag har kommit i kontakt med som tillämpar Objectory än OMT. Något överraskande är att alla undersökta företag använder UML-notation och inte OMT och Objectorys ursprungsnotationer. Det anser jag tyda på att UML har fått en stor genomslagskraft. Vidare tyder resultatet av undersökningen på att en del av den kritik som riktats mot OMT och Objectory i litteratur, publicerad i början av 90-talet, har åtgärdats för att förbättra metoderna.