Syftet med denna studie har varit att undersöka ett område som i mina ögon är relativt lite behandlat, nämligen domänkunskap. Denna förvärvas i systemutvecklingens första fas, analysen.
I den litteratur som jag har studerat påpekar flera forskare att en systemutvecklingsgrupp bär ha god domänkunskap, Vad som saknas hos flera av dem var en definition av begreppet domänkunskap, dvs det som de själva ansåg vara viktigt för systemutvecklarna.
Avsikten med studien blev att undersöka vad systemexperter lägger i begreppet domänkunskap. Detta ledde till problemformuleringen " Några svenska systemexperters definition av domänkunskap, hur den förvärvas samt några utvecklingstrender".
För att behandla problemformuleringen valdes halvstrukturerad intervju
som undersökningsmetod. 12 systemexperter från sju företag intervjuades.
De viktigaste slutsatserna av studien är:
· Det tycks inte finnas någon koncensus om begreppet domänkunskap.
· Vid förvärvandet av domänkunskap arbetar man mest med intervjuer och/eller brainstorming och därefter prototyper.
· Studien har inte gett svar på hur mycket resurser som läggs på analys. Flertalet intervjuade ansåg dock att man bör tilldela analysen mer resurser i framtiden.
· Utvecklingen går mot att analysen kommer att få en mer central roll.
Skövde: Institutionen för datavetenskap , 1998. , p. 54