Högskolan i Skövde

Teaching in pre-school usually takes its starting-point in children’s reality and curiosity. Apart from that it has also been important to take contains of a special subject under consideration, for example development of language and communication or mathematics development. The purpose of this study was to investigate how natural science as a special subject in pre-school education is expressed by five trainee teachers when they teach children at the age of 2-7. Generally the study focuses on the students’ teaching actions as well as their line of argument about their teaching and the choices they have to make. More specific the study focuses on the goal and important perspectives in young children’s natural science education, from the students’ point of view. Observations and interviews were carried through during the students’ last period of practical training in five different pre-schools. Natural science as a subject was predetermined but the students were free to choose any contain within the subject. The study is inspired by hermeneutic research, mainly in the procedure of analyzing the students’ expressions and statements.

The results show that the trainee teachers have different goals with their science teaching. The purposes for individual learning focus on the subject, the individual child and/or the society in a more wide perspective. The students also have purposes for the pre-school activity which they express as taking the starting point in children’s experiences, interest, specific conditions and letting the children have fun during learning. The two perspectives “The Child or the Subject” became of special interest. The trainee teachers made their teaching choices from the child’s point of view and also from the natural science subject. These perspectives were used in a mix by the students, and even if their first focus was at the subject they immediately took the child’s interest under consideration.

Undervisning i förskolan utgår av tradition från barnens verklighet och nyfikenhet. Under de senare åren har undervisningen också kommit att fokusera på innehållet. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur naturvetenskap i ett didaktiskt perspektiv kommer till uttryck när fem lärarstudenter undervisar barn i åldrar 2-7 år, och efteråt resonerar kring undervisningen. Intressant var vilka mål de hade samt vilka perspektiv som blev viktiga att utgå ifrån i undervisningen. Observationer och intervjuer genomfördes under studenternas sista verksamhetsförlagda utbildning (termin 7), då de undervisade kring något eget valt naturvetenskapligt innehåll. Deltagarna har alla läst inriktningen ”lärande i tidiga åldrar” och får behörighet att undervisa barn i förskolan och grundskolans första år. Studien är inspirerad av den hermeneutiska forskningsansatsen, och genom ett analysförfarande som bygger på tolkning av deltagarnas uttryck och utsagor har skilda mål och perspektivval vuxit fram ur datamaterialet.

Resultatet visar att de val deltagarna gör kan vara riktade mot individuella lärandemål utifrån tre perspektiv. Målen kan vara ämnesfokuserade, individfokuserade eller samhällsfokuserade. Valen kan också vara riktade mot mål för verksamheten och då innebära att det måste vara roligt, undervisningen måste utgå från barnets intresse och förutsättningar samt från barns erfarenheter. Även om verksamhetsmålen verkar samstämmiga har de ibland skilda innebörder för studenterna. Det är tydligt att lärarstudenternas undervisning utgår både från barnet och från ämnet. Resultatet belyser hur lärarstudenterna förutom de naturvetenskapliga målen också har mål som är mer allmänna, till exempel tematiskt, ämnesövergripande och värdemål som att vänta på sin tur och att visa hänsyn. I studien kallas detta för ämnesdidaktisk respektive allmändidaktisk preferens. Resultatet visar inte på preferenser som kan knytas till personer. Det visar sig att även om ämnet ibland har första preferens så tas det direkt hänsyn till de individer som skall undervisas. Det förekommer inte vid något tillfälle att studenterna både planerat och genomfört utan att ta hänsyn till de barn eller den barngrupp de undervisar.

I diskussionen belyses bland annat resultatet ur ett styrdokumentsperspektiv samt vilka konsekvenser resultatet kan få för lärarutbildningen.