Högskolan i Skövde

Syftet med studien var att beskriva hiv-positivas erfarenheter av möten med vårdpersonal i den allmänna sjukvården.

Resultatet bygger på åtta respondenters upplevelser. De deltagande hade levt med hiv i allt ifrån tre till tjugotre år. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer.

Resultatet visar att hiv-bärare har lågt förtroende för hur sekretessen handhas i allmänna vården. De upplever svårigheter i form av långa väntetider och nekad vård och behandling. Personer med hiv menar att vårdpersonal blir rädda, avståndstagande och undviker fysisk kontakt efter att de berättat om sin hiv-diagnos. Hiv-positiva uppfattar att personal i vården slösar med resurser och ägnar sig åt onödiga skyddsåtgärder. De beskriver en rädsla inför kontakt med allmänna vården.

Positiva erfarenheter har varit relaterade till att hiv-bärare inte blivit särbehandlade eller utpekade på grund av sin sjukdom. Att vårdpersonal är förstående, öppensinnade och inte ställer konstiga frågor inger en trygghet hos hiv-bäraren. De uppskattar möten där informationen om blodsmittan tas med jämnmod utan att trigga igång någon negativ reaktion.

The aim of this study was to describe HIV-carriers’ experiences of encounters with caregivers in the public health care.

The result is based on experiences of eight respondents. The participants had lived with HIV from three to twenty-three years. The data was collected by qualitative interviews.

The results show that HIV-carriers have a low trust of the secrecy in the public health care. They experience resistance in form of long wait and of being denied care and treatment. People with HIV mean that caregivers get scared, distant and avoid physical contact after being told about the HIV-diagnosis. HIV-carriers experience that health care staff waste resources and devote themselves in unnecessary protective measures. They also describe afear of contact with the public health care.

Positive experiences have by the HIV-positive been described as not being given any special treatment due to their illness. If the medical staff is understanding, open minded and don´t ask strange questions it infuses a sense of security. HIV-carriers appreciate encounters where the information about their blood-borne virus are being received with equanimity and does not trigger any negative reactions.