Under en högskoleutbildning ska studenten tillägna sig både ämneskunskaper och generiska (generella) färdigheter, vilket finns beskrivet i högskolelagen (SFS 1992:1434) och högskoleförordningen (SFS 1993:100). Exempel på generiska färdigheter är muntlig och skriftlig kompetens, kritiskt förhållningssätt, självständighet, problemlösning och initiativförmåga (Berg, 2017; Widestedt, 2020). Färdigheter behöver tränas i sitt sammanhang och därför behöver utbildningarna ge förutsättningar för att detta ska ske. Ämnesansvarig lärare har en särskilt viktig roll i detta, vilket det också finns stöd för i uppdragsbeskrivningen (Högskolan i Skövde, 2022). I samverkan med lärare kan Högskolebiblioteket och Studieverkstan spela en viktig roll genom undervisningsmoment integrerade i utbildningarna.
Enligt sociokulturell tradition inom konstruktivismen har språket en nyckelroll för lärprocesser (Säljö, 2011; Elmgren & Henriksson, 2016). Språket är nyckeln till att lära, tänka och förstå och en förutsättning för att kunna tillägna sig ämneskunskaper. Generativ AI har blivit ett populärt verktyg bland såväl studenter som lärare och forskare. Vi ser dock risker med att låta studenter använda generativ AI för att skapa och/eller förbättra texter. Studenter, till skillnad från lärare och forskare, befinner sig i en grundläggande lärprocess, i vilken de håller på att erövra kunskaper och färdigheter. Det är inte rimligt att begära att studenter ska ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att kunna bedöma kvaliteten på en text skapad och/eller förbättrad med hjälp av generativ AI. Om studenterna berövas möjligheten att erövra sin skriftliga språkkompetens riskerar vi att göra dem en björntjänst.
Finns det också en risk att endast slutprodukten bedöms? Vi menar att lärprocessen och inte enbart slutprodukten, som till exempel själva rapporten, behöver belysas och bedömas i större utsträckning än vad som sker idag. Vi som undervisar måste därför kunna byta perspektiv och se generativ AI som ett effektivt och spännande hjälpmedel i vårt eget arbete, samtidigt som vi värnar om studenternas språkliga lärprocess och inte berövar dem möjligheten att erövra skriftspråket.
Denna presentation är byggd på vår erfarenhet och kompetens som studiehandledare respektive bibliotekarie. Den utgår från de studenter vi möter i vårt arbete, det är deras lärande och utveckling som motiverar oss. Vi förespråkar två parallella spår (strimmor): å ena sidan generiska färdigheter, som till exempel litteracitet och å andra sidan AI-kompetens, som båda bör ingå i programmens progression och därmed skapa ett genomtänkt helhetsperspektiv med studentens lärprocess i centrum.
Referenser
Berg, J. (2017). Generiska färdigheter. Stockholms universitet. Kulturgeografiska institutionen. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-148566
Elmgren, M. & Henriksson, A.-S. (2016). Universitetspedagogik (3:e uppl.). Studentlitteratur.
Högskolan i Skövde (2022). Uppdragsbeskrivning för ämnesansvarig lärare inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Diarienummer HS 2022/145). https://www.his.se/link/e4bf23a81cbb4f80b7a531ba26873c71.aspx
SFS 1992:1434. Högskolelag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/
SFS 1993:100. Högskoleförordning. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/
Säljö, R. (2011) Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. I Forssell, A. (Red.). Boken om pedagogerna (6:e uppl., s. 152-177). Liber.
Widestedt, K. (2020, 30 mars). Generiska färdigheter är osynliga för studenter. Stockholms universitet. Centrum för universitetslärarstudier. https://www.su.se/centrum-for-universitetslararutbildning/akademiskt-l%C3%A4rarskap/aktuell-forskning/generiska-f%C3%A4rdigheter-%C3%A4r-osynliga-f%C3%B6r-studenter-1.492672
2025.
DAL25, Det akademiska lärarskapet, Examination och bedömning, Högskolan i Skövde den 25 april 2025