Högskolan i Skövde

Introduktion: Användning och tillgång till digital teknik har aldrig varit större och användarna blir allt yngre. Åldersklyftorna minskar och allt fler barn från tvåårsåldern och uppåt har egna mobiler och surfplattor. I takt med att tillgången till tekniken ökar så ökar också en oro för barns användning och de konsekvenser det medför. WHO klargör behovet av att barns skärmtid behöver begränsas för att främja en hälsosam uppväxt. Syfte: Undersöka barns i åldern 0-5 års skärmtidsvanor som påverkar deras hälsa negativt samt identifiera faktorer som i sin tur påverkar vanorna. Metod: Strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats som består av 13 artiklar. Artiklarna granskades och vidare genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Faktorer som påverkar skärmtidsvanor är föräldrar och det ekonomiska tillståndet familjen befinner sig i. Dessa utgjorde sub-teman som visar på komplexiteten av faktorerna som påverkar skärmtidsvanor hos barn. De hälsoeffekterna som skärmtid utgör kan vara språk och talsvårigheter, sömnproblem, övervikt samt beteende och utveckling. Slutsats: Studien visade att skärmtid hos barn i åldern 0-5 år kan påverka deras hälsa negativt med språk- och talsvårigheter, sömnproblem, övervikt samt beteende och utveckling. Föräldrarna och den ekonomiska aspekten var avgörande faktorer för barns skärmtidsvanor. Fortsatt forskning behövs för att förstå de n långsiktiga effekten av den digitaliserade barndomen och dess determinanter.

Introduction: Digital technology has never been more accessible and more used than now, and the users are becoming younger. More children from the age of two and upwards have their own tablets and mobile phones. As access to technology increases, so also the concern about children’s usage and the consequences that accompany it. The WHO clarifies the need to limit children’s screen time in order to promote a healthy upbringing. Aim: To examine the screen time habits of children ages 0-5 years affecting their health negatively and to identify factors that in turn influence these habits. Method: Structured literature review with and inductive approach consisting of 13 articles. The articles were reviewed, and a qualitative content analysis was conducted. Results: Factors influencing screen time habits are parents and the family’s economic condition. These constituted sub-themes that demonstrate the complexity of the factors influencing children’s screen time habits. The health effects of screen time include language and speech difficulties, sleep, overweight and behavior and development. Conclusion: The study showed that screen time in children aged 0-5 years can negatively impact their health, leading to language and speech difficulties, sleep problems, overweight, as well as behavioral and developmental issues. Parents and the economic aspect were crucial factors influencing children’s screen time habits. Further research is needed to understand the long-term effects of the digitalized childhood and its influencing factors.