Högskolan i Skövde

Bakgrund: Majoriteten av svenska företag utför årliga medarbetarundersökningar för att samla information och förståelse kring medarbetarnas upplevelse av motivation, arbetstillfredsställelse och engagemang i arbete. Däremot har intresset för att utföra frekventa medarbetarundersökningar, det vill säga pulsmätningar, inom organisationer ökat markant i takt med digitaliseringen. Pulsmätningar är ett sätt för organisationer att frekvent mäta sina medarbetares mående och få en nutidsanalys över verksamheten. Idag finns det en uppsjö av olika konsultfirmor som erbjuder pulsmätningsverktyget och fenomenet pulsmätningar tycks fortsätta växa successivt fort. 

Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om organisationers implementering, utförande och uppföljning av pulsmätningsverktyg, för att vidare skapa förståelse för användningen av och orsaker till att företag implementerar och använder pulsmätningar. 

Teoretisk referensram: Vår teoretiska referensram består av tidigare studier och forskning kring pulsmätningar, men även närliggande områden. Vidare har vi utvecklat tre faser, före, under och efter. Den teoretiska referensramen består även av tre teoretiska perspektiv, instrumentellt, institutionellt och kontroll. 

Metod: Studien utgår från en kvalitativ utgångspunkt med inriktning på en semistrukturerad intervjumetod, där de semistrukturerade intervjufrågorna bygger på förbestämda teman av frågor som tillämpats i en intervjuguide. 

Empiri: Studiens empiri-kapitel är indelat efter de tre faserna, kopplat till frågan om hur organisationer använder pulsmätningar. Under innan-fasen beskriver respondenterna varför verktyget implementerats samt undersökningens förberedelser. Under-fasen presenterar respondenternas svar kring utseendet av deras pulsmätningsundersökning och arbetet med att bibehålla eller öka svarsfrekvensen bland medarbetarna. Avslutningsvis beskriver efter-fasen de uppföljningsaktiviteter respondenterna benämner sig göra i sin organisation. 

Analys: Analysen grundas på hur och varför organisationer använder pulsmätningar utifrån tre perspektiv: instrumentellt, institutionellt och kontroll. Pulsmätningar anses enklare och mindre resurskrävande än traditionella undersökningar, motiverar medarbetare och bidrar till modernitet och legitimitet. De möjliggör för ledningen att övervaka prestationer noggrant. Trots fördelarna medför de utmaningar i att upprätthålla hög svarsfrekvens och engagemang.

Slutsats: Studiens slutsats konstaterar att genom att besvara hur organisationer använder pulsmätningar kan man även besvara varför organisationer använder pulsmätningar, detta först genom ett institutionellt perspektiv där organisationer vill anses som legitima och implementerar verktyget för att framstå som modern. Vidare till det instrumentella perspektivet där pulsmätningar agerar likt ett rationellt verktyg för organisationens målsättningar och handlingsplaner. Avslutningsvis kan dessa mål och handlingar kontrolleras och följas upp enligt kontrollperspektivet.

Background: Most Swedish companies conduct annual employee surveys to gather information on employees’ motivation, job satisfaction, and commitment to work. However, the interest in conducting frequent employee surveys, also known as employee pulse surveys, within organizations has increased significantly in step with digitalization. Employee pulse surveys are a method for organizations to frequently measure the well-being of their employees and obtain a current business analysis. Today, there are many different consulting firms that offer pulse survey tools, and the phenomenon seems to continue to grow successively fast. 

Purpose: The purpose of this study is to increase knowledge about the implementation of organizations, accomplish, and follow up on pulse survey tools. The purpose is to further expand, create, analyze an understanding of why companies choose to implement and continue using these tools in their organizations. 

Theoretical background: Our theoretical background consists of previous studies and research of pulse surveys. Furthermore, we have developed three phases, before, during and after pulse surveys. The theoretical background also consists of three theoretical perspectives, instrumental, institutional and control. 

Method: The study is based on a qualitative approach, with a focus on using a semi-structured interview method. The questions are designed on predetermined themes outlined in the interview guide. 

Empirical Data: The empirical chapter of the study is divided into three phases, linked to the question of how organizations use pulse surveys. During the before phase, the respondents describe why the tool was implemented and how the survey was prepared. The during-phase presents the respondents' answers regarding the appearance of the survey and the work to maintain or increase the response rate among employees. Finally, the after-phase describes the follow-up activities, which the respondents say they carry out in the organization. 

Analysis: The analysis explores how and why organizations use pulse surveys from three perspectives: instrumental, institutional, and control. Pulse surveys are considered easier and less resource-intensive than traditional surveys, motivate employees, and contribute to modernity and legitimacy. They allow management to closely monitor performance. Despite their advantages, pulse surveys present challenges in maintaining high response rates and commitment.

Conclusion: The study's conclusion establishes that by answering how organizations use pulse surveys, we can further answer the question why organizations use pulse surveys, this through an institutional perspective where organizations want to be considered legitimate and implement the tool to appear modern. Continued to the instrumental perspective where pulse surveys act like a rational tool for the organization's goals and action plans. In conclusion, these goals and actions can be controlled and followed up according to the control perspective.