Högskolan i Skövde

Äldre människor som bor på äldreboenden har ständigt kontakt och omvårdnad av vårdpersonal där interaktionen mellan dem kan ha en stor betydelse för deras välbefinnande. I många delar av Sverige består vårdpersonalen av en stor andel utlandsfödda vårdpersonal som inte har svenska som modersmål. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att skapa förståelse för betydelsen av äldreomsorgspersonals kommunikativa förmåga för att stödja välbefinnande hos äldre personer boende på särskilda boenden. Med en socialpsykologisk ansats studerades detta genom teorier om kommunikation, språk, icke-verbal kommunikation, välbefinnande och välbefinnande hos äldre. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med patienter boende på äldreboenden runt om i Västra Götaland. Resultatet visar att brister i den språkliga förmågan hos vårdgivarna inte påverkar vårdtagarnas välbefinnande och att det går att kommunicera med varandra även om språket inte är flytande. Dessutom visade resultatet att icke-verbal kommunikation inte prefereras att användas av vårdtagarna, men också att vårdpersonalen inte heller använder sig av det mycket. I diskussionen framgår det dock att vårdtagarna uppskattar och mår bra av vänliga ansikten och klappar på till exempel axeln. Slutsaten som dragits är att de äldre mår bra och inte påverkas av språkbristerna på något större plan.

Elderly people who live in nursing homes have constant contact and care by nursing staff, where the interaction between them can have a great impact on the elderlies’ well-being. In many parts of Sweden, the nursing staff consists of a large proportion of foreign-born nursing staff who do not have Swedish as their mother tongue. The purpose of this qualitative interview study is to create an understanding of the importance of elderly care staff's communicative ability to support the well-being of elderly people living in special housing. Using a social psychological approach, this was studied through theories of communication, language, non-verbal communication, well-being and well-being in the elderly. Ten semi-structured interviews were conducted with patients living in nursing homes around Västra Götaland. The results show that deficiencies in the linguistic ability of the caregivers do not affect the well-being of the care recipients and that it is possible to communicate with each other even if the language is not fluent. In addition, the result showed that non-verbal communication is not preferred to be used by the care recipients, but also that the care staff do not use it much either. However, it appears in the discussion that the care recipients appreciate and feel good about friendly faces and pats on the back. The conclusion that has been drawn is that the elderly are doing well and are not affected by the language barriers on any major level.