Högskolan i Skövde

Denna uppsats utforskar införande och användaracceptans av taligenkänning (TIK) i dokumentationsarbetet hos sjukvårdspersonal på Skaraborgs Sjukhus. Studien fokuserar på vårdpersonalens erfarenheter och de faktorer som påverkar deras vilja och förmåga att använda TIK. Trots potentiella effektivitets-och-tidsvinster avslöjade införandet varierat mottagande bland sjukvårdspersonalen, från entusiasm till skepsis, vilket understryker behovet av adekvat stöd och utbildning. En kvalitativ forskningsmetod användes där semistrukturerade intervjuer hölls med vårdpersonal, inklusive specialistläkare, ST-läkare, psykolog, kurator och allmänsjuksköterska. Acceptansmodellen ”The Unified Theory of Acceptance and Use of Technology” (UTAUT) användes som teoretiskt ramverk, med fokus på prestationsförväntan, ansträngningsförväntan, social påverkan och underlättande omständigheter.

Studien fann en komplex blandning av upplevelser bland sjukvårdspersonal angående införandet av taligenkänning. En summering av de viktigaste slutsatserna: 

Höga förväntningar på att TIK ska förbättra effektiviteten kan öka acceptansen, men ouppfyllda förväntningar kan leda till frustration och motstånd.

Den upplevda nyttan varierade avsevärt, där vissa yrkesutövare ansåg att det förbättrade arbetsflödet medan andra kände att det ökade deras administrativa börda.

TIK ansågs generellt vara intuitivt och lätt att lära sig, men dess effektivitet hindrades av bristande igenkänningsgrad av vissa ord och medicinska termer, vilket krävde tidskrävande manuella tillägg i systemets ordlista.

Tillgängligheten av organisatoriskt och tekniskt stöd, inklusive gedigen utbildning och tillgång till erfarna användare, var av vikt för att underlätta införande.

Majoriteten av sjukvårdspersonalen ansåg att det är avgörande att få tid att lära sig och integrera TIK i det dagliga arbetet utan att det påverkar deras arbetsbelastning negativt.

This thesis explores the implementation and user acceptance of speech recognition technology (SRT) in clinical documentation at Skaraborg Hospital. The study focuses on healthcare professionals' experiences and the factors influencing their willingness and ability to use SRT. Despite potential efficiency gains, the implementation revealed varied responses among the staff, ranging from enthusiasm to skepticism, highlighting the need for adequate support and training. 

A qualitative research approach was employed, involving semi-structured interviews with five healthcare professionals, including a specialist physician, resident physician, psychologist, counselor, and nurse. The Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model provided the theoretical framework, focusing on performance expectancy, effort expectancy, social influence and facilitating conditions. 

The study found a complex mix of perceptions among healthcare professionals regarding the introduction of SRT. Key findings include: 

High expectations for SRT to improve efficiency can enhance acceptance, but unmet expectations can lead to frustration. The perceived usefulness varied significantly, with some professionals finding it improved workflow and others feeling it increased their administrative burden. 

SRT was generally considered intuitive and easy to learn, but its effectiveness was hindered by poor recognition of certain words and medical terms, requiring time-consuming manual additions to the system's vocabulary. 

The availability of organizational and technical support, including comprehensive training and access to experienced users, was of import for successful adoption. Time allocated for learning and integrating SRT into daily routines was also essential.