Högskolan i Skövde

Bakgrund och problem: Introduceringen av hälsofrämjande initiativ i arbetsmiljöarbetet blir allt vanligare bland organisationer för att minska sjukfrånvaron, öka arbetsplatsens attraktivitet samt bidra till en arbetsmiljö där medarbetarna kan främja och stärka hälsan. Organisationer har tidigare i sitt arbetsmiljöarbete fokuserat den större delen på det riskförebyggande arbetet. Forskning visar att chefer saknar praktisk vägledning i det hälsofrämjande arbetet. 

Syfte och metod: Studiens syfte var att undersöka hur rektorer och biträdande rektorer arbetar med hälsofrämjande initiativ, så kallade friskfaktorer, samt att skapa en förståelse för hur organisationer praktiskt kan arbeta hälsofrämjande. Studien ämnade även att undersöka framgångsfaktorer och hindrande faktorer som rektorer och biträdande rektorer upplever i det hälsofrämjande arbetet. Författarna har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med rektorer och biträdande rektorer från 5 svenska folkhögskolor i en och samma region.  

Empiri: Studiens empiri visar att samtliga respondenter tillämpar ett systematiskt tillvägagångssätt i det praktiska arbetet med hälsofrämjande initiativ/friskfaktorer. Respondenterna upplever engagemang och delaktighet bland medarbetarna som framgångsfaktorer och olika tolkningar av de hälsofrämjande initiativen som en hindrande faktor i det hälsofrämjande arbetet. 

Slutsats: Rektorer och biträdande rektorer upplever inte den bristande praktiska vägledningen som ett hinder för hälsofrämjande arbete utan betonar i stället vikten av engagemang och delaktighet. Respondenternas tillvägagångssätt vid hälsofrämjande arbete kan liknas de vägledande principerna för organisatorisk intervention. Att definiera och skapa en gemensam förståelse för friskfaktorerna är viktigt för att underlätta detta arbete.

Background and problem: The introduction of workplace health promotion initiatives is becoming more common among organizations to reduce sickness absenteeism, increase workplace attractiveness and contribute to a workplace environment that promotes and strengthens the employees health. In the past, organizations have focused the bigger part of their work environment management on risk prevention. Research is showing that managers are missing the practical guidance in workplace health promotion. 

Purpose and method: The purpose of the study was to examine how principals and vice principals work with workplace health promotion initiatives, called health factors, and create an understanding on how organizations practically work with health promotion. The study also set out to examine principals and vice principals perceived successfactors and hindering factors in the work with workplace health promotion. The authors have applied a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with principals and vice principals from 5 Swedish folk high schools in the same region. 

Empirics: The empirics of the study show that all participants apply a systematic approach in the practical work with workplace health promotion initiatives/health factors. The participants perceive engagement and participation among the employees as success factors and different perceptions of the workplace health promotion initiatives as hindering factors in the work with workplace health promotion. 

Conclusion: Principals and vice principals do not perceive the lack of practical guidance as hindering workplace health promotion but instead emphasizes the importance of engagement and involvement. The participants' approach to workplace health promotion resembles the guiding principles for organizational intervention. To define and create a common understanding of the health factors is important to ease this work.