Högskolan i Skövde

I samband med den ökade implementeringen och utvecklingen av AI i dagens samhälle har det gett rum för många möjligheter för diverse områden såsom utbildning, vård, service och mera. Ett aktuellt forskningsområde är sociala robotar och många studier ägnar just nu fokus åt människors interaktioner med sociala robotar. Människa-robot-interaktioner omfattar nya former av sociala samspel, vilket ställer krav på att sådana interaktioner studeras och förstås utifrån människors behov.

Det här arbetet studerar människors förväntningar på sociala robotar närmare, och hur en introduktion till sociala robotar med olika lingvistiska framings kan reglera dessa. Arbetet undersöker närmare en kontext som forskning uppmärksammat mindre, nämligen området utbildning och specifikt högstadie- och gymnasieelevers förväntningar på sociala robotar. Elevers UX-perspektiv kring sociala robotar studeras för att få en insikt kring denna målgrupps holistiska behov ifall sociala robotar ska introduceras i en skolmiljö.

Området sociala robotar, elevers förväntningar och UX, lingvistiska framings och introduktion studerades genom såväl en litteraturgenomgång som empirisk studie. I den empiriska studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder för att studera om elevers förväntningar på sociala robotar kan regleras genom olika lingvistiska framings vid introduktion.

Elever mellan 16–19 år och den sociala roboten Pepper studerades närmare. Eleverna intervjuades såväl före som efter en introduktion till, samt interaktion med Pepper, för att se över tidigare erfarenheter, förväntningar och för att sedan kunna studera ifall lingvistiska framings har en påverkan. Introduktionen gavs genom två olika lingvistiska framings; positiva och negativa ordalag. Två olika enkäter användes; NARS och Godspeed, varav NARS syftade till att studera negativa attityder före och efter introduktionen och interaktionen med Pepper, Godspeed användes för att studera elevernas upplevelse. Elevernas interaktioner med Pepper filmades in för att kunna observera faktiska beteenden.

Arbetets resultat visade att elevernas förväntningar och användarupplevelser förändrades beroende på vilken introduktion med lingvistiska framings som presenterades. Detta kunde ses av alla olika metoder som användes, dock visade enkäterna ingen statistisk signifikans, trots detta fanns det mindre skillnader vid jämförelse av medelvärden.  

The increased implementation and development of AI in today’s society has opened up many possibilities for different fields such as education, healthcare, services and more. One current area of research is social robots and many studies are currently focusing on human interactions with these. Human-robot interactions involve new forms of social interactions which require to be studied and understood based on human needs. 

This work aims to study people’s expectations of social robots more closely and how an introduction to social robots with different linguistic framings can regulate these. The work examines more closely a context that research has paid less attention to, namely the field of education and specifically secondary school students’ expectations of social robots. Students’ UX perspectives on social robots are studied to gain insight into the holistic need of this target group, if social robots are to be introduced in a school environment. 

The area of social robots, students’ expectations and UX, linguistic framings and introduction was studied through both a literature review and empirical study. In the empirical study, both qualitative and quantitative methods were used to study whether students’ expectations on social robots can be regulated through different linguistic framings during introduction. 

Students aged 16–19 and the social robot Pepper were studied in detail. The students were interviewed both before and after an introduction to, and interaction with Pepper, to review previous experiences and expectations to further compare the data. The introduction was given through two different linguistic framings; positive and negative terms. Two different questionnaires were used; NARS and Godspeed, one of which aims to study negative attitudes before and after the introduction and interaction with Pepper, the Godspeed questionnaire was used to study the student’s experience after meeting Pepper. Filmed observations were conducted of the student’s interactions with Pepper to further investigate actual behaviors. 

The results mainly showed that students’ expectations and user experiences differed depending on what kind of introduction and linguistic framing were presented. This could be seen from all the different methods used, however, the questionnaires did not show statistical significance, despite this, there were minor differences when comparing means.