Högskolan i Skövde

Introduktion: Problematisk skolfrånvaro utgör en komplex problematik i samhället då ojämlika förhållanden samt möjligheter till stöd varierar. Ångest, somatiska besvär samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillhör de mest framträdande faktorerna inom problematisk skolfrånvaro. Theory of change samt KASAM utgjorde en teoretisk utgångspunkt för studien. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa kunskap om riskfaktorer och preventiva faktorer i förhållande till problematisk skolfrånvaro. Den huvudsakliga målgruppen som undersöktes var barn i skolpliktig ålder. Metod: En strukturerad litteraturstudie användes som metod där 25 vetenskapliga originalartiklar, publicerade år 2019–2024, av blandad studiedesign inkluderades. Sökorden school refusal, school absenteeism, school avoidance samt factors, causes och reasons användes i databaserna ERIC EBSCO, Scopus samt Web of Science. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med checklistor från CASP och STROBE. Analysmetoden som tillämpades var systematisk textkondensering, vilket resulterade i tre övergripande teman: riskfaktorer, preventiva faktorer samt överrepresenterade grupper. Resultat: Ångestproblematik, somatiska besvär samt autism sågs som de mest framträdande faktorerna kopplade till problematisk skolfrånvaro. Skolmiljön utgjorde en betydande faktor för elevers möjlighet att närvara i skolmiljö, särskilt kopplat till mobbning och intryckskänslighet. Preventiva faktorer som tycktes bidra med ökad närvaro var möjligheter för elever att känna tillit och tillhörighet till lärare och studiekamrater. Slutsats: Kännedom om riskfaktorer, preventiva faktorer och överrepresenterade grupper är viktigt för framtida insatser avsedda att främja skolnärvaro.

Introduction: School absenteeism is a complex issue in society, as unequal conditions and opportunities for support can vary. Anxiety, somatic problems and neurodevelopmental disorders are among the most prominent factors in school absenteeism. Theory of change and Sense of Coherence were theoretical models used in this study. Aim: This study aims to compile knowledge about risk factors and preventive factors related to school absenteeism. The main target group were children of compulsory school age. Methods: A structured literature review design was utilised and 25 original scientific articles, published between 2019-2024, of mixed study design were included. The search terms school refusal, school absenteeism, school avoidance, factors, causes and reasons were used in the databases ERIC EBSCO, Scopus and Web of science. Scientific quality was assessed using checklists from CASP and STROBE. Systematic text condensation was used to analyse the data and resulted in three overarching themes: risk factors, preventive factors, and overrepresented groups. Results: Anxiety, somatic difficulties and autism were seen as the most prominent factors associated with school absenteeism. Students with internalised anxiety, somatic difficulties and with autism spectrum disorders were among the main risk groups for school absenteeism. School environment was a significant factor in students' ability to attend school, particularly related to bullying and sensitivity to impressions. Preventive factors which contributed to increased attendance were when students felt trust in their teachers and peers. Conclusion: Risk factors, preventive factors, and overrepresented groups within school absenteeism are important to identify for future efforts aimed at promoting attendance.