Högskolan i Skövde

Bakgrund: Efter införandet av den allmänna revisionsplikten 1983 avskaffades den för små aktiebolag 2010, vilket ledde till en debatt om för- och nackdelarna med frivillig revision. En statlig utredning tillsattes 2021 för att undersöka frivillig revision och som kom ut hösten 2023 och det föreslogs inga lagändringar, vilket innebär att revisionsplikten förblir oförändrad.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera tänkbara anledningar som ligger bakom små aktiebolagsägarnas frivilliga val av revision.

Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts som tillvägagångssätt för att besvara studiens problemformulering “Vilka argument har små aktiebolagsägare för att frivilligt välja att tillämpa revision?”. Det har utförts totalt åtta semistrukturerade intervjuer, med olika små aktiebolagsägare som frivilligt har valt att tillämpa revision, för att samla in det empiriska materialet. Detta insamlade material har vidare legat till grund vid besvarandet av studiens problemformulering.

Teoretisk referensram: Studien har utgått från tre teorier, komfortteorin, revision som försäkran, legitimitetsteorin samt två perspektiv; revision som komfort, revision som legitimering. Dessa har varit studiens teoretiska utgångspunkt.

Slutsats: Studiens slutsats har visat att huvudanledning till små aktiebolagsägarnas frivilliga val av revision är en ökad känsla av trygghet och säkerhet, vilket direkt korrelerar med den trovärdighet som revisionen tillför. Denna trovärdighet är särskilt värdefull i relation till skattemyndigheter och värderas högre än dess effekt gentemot andra externa intressenter. Studien belyser också att revisionen bidrar till att minska risker och förbättra kvaliteten på finansiella rapporter, vilket ytterligare stärker företagets trovärdighet och förstärker det generella förtroendet för företaget. Därmed spelar revisionen en central roll inte bara som en teknisk granskning utan som en strategisk åtgärd för att upprätthålla ett säkert och tillitsfullt affärsklimat för små aktiebolag.

Background: After the introduction of the general audit requirement in 1983, it was abolished for small limited companies in 2010, which led to a debate over the pros and cons of voluntary auditing. A government inquiry was set up in 2021 to examine voluntary auditing, which came out in the fall of 2023 and no legislative changes were proposed, meaning the audit requirement remains unchanged.

Purpose: The purpose of this study is to identify the possible reasons behind small company owners' voluntary choice of auditing.

Method: This study employs a qualitative research methodology to address the research question, "What are the arguments for small company owners to voluntarily choose to implement auditing?". Eight semi-structured interviews were conducted with small company owners who voluntary have chosen to implement auditing, to gather empirical data. This collected data formed the basis for answering the studie's question.

Theoretical framework: The study utilized three theories, the comfort theory, auditing as assurance, and the legitimacy theory, as well as two perspectives; auditing as comfort and auditing as legitimization, as a theoretical starting point.

Conclusion: The conclusion of the study indicates that the primary reason for small company owners' voluntary choice of auditing is an increased sense of security and safety, which correlates directly with the credibility that auditing provides. This credibility is particularly valuable in relation to tax authorities and is valued more highly than its impact on other external stakeholders. The study also highlights that auditing contributes to risk reduction and improves the quality of financial reports, which further strengthens the company's credibility and enhances overall trust in the company. Thus, auditing plays a central role not only as a technical review but as a strategic action to maintain a secure and trustworthy business environment for small companies.