Högskolan i Skövde

Introduktion: Denna studie undersöker effekterna av biofilisk design och grönområden i urbana miljöer på folkhälsan. Mot bakgrund av ökande urbanisering och miljömässiga utmaningar, har forskning identifierat naturliga miljöer som en nyckelfaktor för att förbättra mentala, fysiska och sociala hälsoutfall. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur biofilisk design och gröna ytor kan integreras i stadsplanering för att förbättra allmän hälsa och välbefinnande. Studien syftar även till att identifiera specifika element av biofilisk design som är mest effektiva i urbana kontexter. Metod: Genom en strukturerad litteraturstudie har forskning om biofilisk design och grönområden analyserats. Elva originalartiklar från databaserna CINAHL och MEDLINE har granskats för att utvärdera deras inverkan på psykologiska och fysiologiska hälsoutfall samt social sammanhållning. Resultat: Resultaten visar att grönområden och biofilisk design signifikant främjar mental och fysisk hälsa. Särskilt noterades en minskad risk för psykiatriska störningar och bättre fysiska hälsoresultat som lägre blodtryck och ökad vitalitet. Socialt bidrog dessa miljöer till ökad sammanhållning och gemenskapskänsla. Slutsats: Studien visar på att integrering av gröna ytor och naturliga element i stadsplanering är väsentlig för att främja en hållbar folkhälsa. Framtida forskning bör fokusera på att ytterligare utforska de socioekonomiska faktorerna som påverkar tillgången till och effekterna av dessa designelement. Effektiv integrering av biofilisk design kan förändra urban hälsoplanering och stärka samhällens resiliens mot miljömässiga och psykosociala stressorer.

Introduction: This study examines the impacts of biophilic design and green spaces in urban environments on public health. During rising urbanization and environmental challenges, natural settings have been identified as key to improving mental, physical, and social health outcomes. Aim: This research aims to explore how biophilic design and green areas can be incorporated into urban planning to enhance overall health and well-being. It also seeks to identify which elements of biophilic design are most effective within urban contexts. Methods: A structured literature review was conducted, analyzing research on biophilic design and green spaces. Eleven original articles from the CINAHL and MEDLINE databases were reviewed to assess their impact on psychological and physiological health outcomes, as well as social cohesion. Results: The findings suggest that green spaces and biophilic design significantly promote mental and physical health. Notably, they reduce the risk of psychiatric disorders and improve physical health outcomes such as lower blood pressure and increased vitality. Socially, these environments enhance community cohesion and a sense of belonging. Conclusion: The study confirms that integrating green spaces and natural elements into urban planning is essential for promoting sustainable public health. Future research should further investigate the socioeconomic factors influencing access to and the effects of these design elements. Effective integration of biophilic design could change urban health planning and strengthen community resilience against environmental and psychosocial stressors.