Högskolan i Skövde

Introduktion; Forskning visar att ett flexibelt arbetssätt kan minska arbetsrelaterad stress men också öka arbetsbelastning och därmed minska välbefinnandet. Sjukfrånvarotalet har ökat efter pandemin, och ett flexibelt arbetssätt kan öka risken för utmattning och stressrelaterade sjukdomar. Individers personlighet och kön kan också ha en roll i hur ett flexibelt arbetssätt upplevs. Denna studie är av stor relevans för framtidens digitalisering och har hög folkhälsovetenskaplig relevans. Den kan hjälpa till vid utformningen av framtida arbetsmiljöer och policys för att stödja både arbetsgivare och arbetstagare. Syfte; Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen av hur ett flexibelt arbetssätt har påverkat sjukfrånvarotalet i Sverige och därmed individens välbefinnande. Metod; En litteraturöversikt med induktiv ansats som tillämpar self-determination theory (SDT). Sökningar i databaserna Cinahl, Scopus, Medline EBSCO och Web of science. 14 inkluderade artiklar från 2014 och granskade med STROBE eller COREQ. Analysmetoden som har använts är en tematisk analys. Resultat; I dagsläget finns inget samband mellan graden av flexibelt arbetssätt och sjukfrånvarotalet bland svenska arbetstagare. Ett flexibelt arbetssätt verkar ha olika inverkan på den arbetsrelaterade stressen och därmed välbefinnandet. Slutsats; Sammanfattningsvis visar resultaten inte på något samband men det är en komplex relation mellan ett flexibelt arbetssätt, sjukfrånvaro och välbefinnande bland svenska arbetstagare, särskilt under Covid-19-pandemin när arbetssättet blev påtvingat. Flexibelt arbete har visat sig ha både positiva och negativa effekter på individens hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att ta hänsyn till både arbetsrelaterad stress och behovet av social interaktion vid utformningen av flexibla arbetsstrukturer samt att individuella variationer kan förekomma.

Introduction; Research shows that flexible working conditions can reduce stress but also increase workload and thus reduce well-being. The work environment, including ergonomic conditions and work organization, affects the health and well-being of workers. Sick-leave rates has increased in Sweden after the pandemic and flexible working conditions can increase the risk of burnout and stress-related illnesses. Individuals' personality and gender can also play a role in how flexible working conditions is experienced. This study is of great relevance for the digitalization of the future and has high public health scientific relevance. It can help in the design of future work environments and policies to support both employers and employees. Aim; The purpose of this study is to contribute to the understanding of how flexible working conditions affects sick-leave rates in Sweden and thus the individual's well-being. Method; A literature review with an inductive approach that applies self-determination theory (SDT). Searches in the databases Cinahl, Scopus, Medline EBSCO and Web of science. 14 included articles from 2014 and are reviewed with STROBE or COREQ. The analysis method that has been used is a thematic analysis. Results; Currently, there is no connection between the degree of flexible working conditions and sick-leave among Swedish employees. Flexible working conditions seems to have different effects on work-related stress and thus well-being. Conclusion; In summary, the results shows no connection but it is a complex relationship between flexible working conditions, sick-leave and well-being among Swedish workers, especially during the Covid-19 pandemic when the working method was imposed. Flexible working conditions has been shown to have both positive and negative effects on the individual's health and well-being. It is important to consider both work-related stress and the need for social interaction when designing flexible working conditions and that individual variations may occur.