Högskolan i Skövde

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en psykisk åkomma som kan drabba kvinnor inom det första året efter en förlossning. PPD screenas tillsammans med distriktssköterskans kliniska bedömning och självskattningsskalan The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Att leva med PPD kan skapa en ogynnsam relation mellan kvinnan och barnet, där barnets utveckling kan påverkas och bli lidande. Distriktssköterskans roll inom barnhälsovård är att främja en familjecentrerad vård och att stödja familjer som är i behov av stöd och hjälp.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med postpartumdepression och deras möte med vården.

Metod: Examensarbetet är en metasyntes som är baserad på 14 kvalitativa artiklar.

Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman; En karusell av känslor, Betydelsen av vården samt Stärkande och hälsofrämjande aspekter med sju subteman. Resultatet visade att anpassningen till moderskapet upplevs vara utmanande för kvinnor med PPD. De upplever känslor som skam, skuld och misslyckande när de inte lever upp till sina egna eller samhällets förväntningar på hur en bra mamma skall vara. Vårdens och anhörigas stöd är av vikt för att kvinnorna skall våga samtala och be om hjälp.

Konklusion: Det är av vikt att distriktssköterskan inom barnhälsovård har god kunskap om hur kvinnor som lider av PPD skall bemötas. Detta för att kunna identifiera och erbjuda det stöd och hjälp som behövs och därmed förebygga ohälsa och främja hälsa.

Background: Postpartum depression (PPD) is a mental illness that can affects women within the first year after childbirth. PPD is screened with the district nurse´s clinical observation and the self-report scale The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Living with PPD can create an unfavorable relationship between the woman and the child, where the child’s development can be affected and suffer. The district nurse’s role in child health care is to promote family-centered care and to support the families who are in need of support and help.

Aim: The purpose of this study was to highlight women´s experiences of living with postpartum depression and their encounter with care.

Method: The thesis is a meta-synthesis based on 14 qualitative articles.

Findings: The analysis resulted in three overarching themes; A carousel of emotions, The importance of care and Strengthening and health-promoting aspects with seven subthemes. The results showed that the adjustment to motherhood is experienced as challenging for women with PPD. They experience feeling of shame, guilt and failure when they do not live up to their own or society’s expectations of what a good mother should be. The support of care and relatives is important for the women to dare to talk and ask for help.

Conclusion: It is important that the district nurse within the child health care has good knowledge of how women suffering from PPD should be treated. This is to be able to identify and offer the support and help that is needed and thereby prevent ill-health and promote health.