Det livslånga lärandet har under de senaste åren växt fram som en av utbildningssektorns stora utmaningar på både individ- och samhällelig nivå. Ministrar123 så väl som Skolverket4 och Arbetsförmedlingen5 har lyft fram vikten av livslångt lärande och långsiktiga trender såsom globalisering, digitalisering och automatisering som både möjligheter och utmaningar för såväl utbildningsväsendet som samhället i stort. Till detta kan också läggas initiativ för samverkansprogram6 i syfte”… att ytterligare stärka samverkan mellan näringsliv, akademi och regering.” Dessa samverkansprogram bygger på ”… Sveriges och svenskt näringslivs styrkor och områden som bedöms vara av stor betydelse för framtida tillväxt”. Ett av dessa fyra samverkansområden är Kompetensförsörjning och livslångt lärande.
När personal på Högskolan i Skövde och representanter från tillverkningsindustri hösten 2008 presenterade ett utbildningsförslag – Detta är vad industrin och Högskolan vill göra tillsammans för att stärka konkurrenskraften – togs det emot med öppna armar. Kurserna började vårterminen 2009 och fram tills vårterminen 2020 hade över 6000 personer från över 100 företag deltagit. Lejonparten av kurstillfällena har genomförts på Högskolan i Skövde men även på plats i Lidköping, Uddevalla, Essunga, Trollhättan, Oskarshamn samt i Göteborgsområdet och i Skåneregionen men även på distans.
Inledningsvis så fanns en utbredd skepsis, som ibland skulle kunna identifieras som rädsla, mot mötet/gapet mellan arbetare/verkstadsmiljö och akademi men också för vad utbildningarnas konsekvenser skulle innebära (t. ex. Vad har högskolan att lära oss som arbetar i verkligheten? Finns det plats för mig då företaget utvecklas och förändras?). Två avgörande faktorer för att bemöta skepsis och rädsla var dels att lärarna hade egen gedigen erfarenhet från sektorn och att stor vikt lades vid att visa på relationen mellan vetenskapliga teorier, metoder och slutsatser samt verkstadsgolvets arbetsinnehåll, leveranser och internlogistik samt dels att företagsledningen tydligt visade att ny kunskap var avgörande genom att själva delta i de första utbildningsgrupperna. Allteftersom infann sig insikten att gapet nog mest varimaginärt och det blev allt mer tydligt att akademi och verkstadsmiljö båda befruktade varandra.
Ett vanligt ingångsvärde bland studenter inom det Livslånga lärandet var ”… våra utmaningar är så speciella och unika…”. Detta visar sig emellertid inte stämma då personal från vitt skilda branscher och sektorer upptäcker att vardagens problem och frågeställningar i mycket stor utsträckning är de samma. Dock är det lätt att göra samma tankevurpa också på den akademiska sidan – dessa yrkesverksamma studenter är speciella och unika. Visst finns det speciella utmaningar i samband med bland annat schemaläggning (heldagar) och antagning (värdering av reell kompetens) men utmaningarna i klassrummet är i mångt och mycket de samma oberoende av om studenterna är 20-25 år eller 40-50 år. Det viktiga är att möta varje student och studentgrupp utifrån deras kontext och utgångspunkt7 så att de kan relatera till exempel, utmaningar och mål i undervisningen. Det har också visat sig vid flertalet tillfällen att en heterogen studentgrupp, som i dessa fall har deltagare från olika företag och branscher, skapar dynamik vilket främjar lärandet jämfört med en homogen grupp, alla från samma företag/avdelning, där frågeställningar och angreppssätt är likartade. Det samma har blivit tydligt vid de kurstillfällen då samläsning skett mellan programstudenter och det livslånga lärandet. Mötet mellan dessa studenter med vitt skilda utgångspunkter har ofta fallit mycket väl ut då det ger ökade möjligheter till arbetslivsanknytning för programstudenter med dubbelriktat erfarenhetsutbyte och positiv kvalitetspåverkan som konsekvens8.
Företagsledningar har berättat om påtagliga förändringar på sina företag i såväl tankebanor som produktionsupplägg och ekonomiskt utfall. Kontakter med företagenhar initierat såväl efterfrågan på ytterligare utbildning som nya forskningssamarbeten. Kort sagt har det livslånga lärandet påtagligt berikat både undervisning och forskning.
1 Förslag från analysgruppen Arbetet i framtiden: Livslångt lärande för framtidens arbetsmarknad
2 https://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/01/livslanga-larandet-ska-starkas/
3 Betänkande av Utredningen om högskolans utbildningsutbud ISBN 978-91-38-24328-2
4 Det Livslånga och livsvida lärandet. Skolverket 1999 ISBN 91-89313-79-85
5 https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/utbildningsmaterial/livslangt-larande
6 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/regeringen-lanserar-fyra-offensiva-samverkansprogram/
7 https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/utbildningsmaterial/livslangt-larande
8 Elmgren & Henriksson, Universitetspedagogik 2013 ISBN 978-91-1-302297-0
Skövde: Högskolan i Skövde , 2021. p. 49-50
informationskompetens, informationssökning, skrivande, generiska färdigheter, progression, pedagogik, högre utbildning