Högskolan i Skövde

Bakgrund: Vårdmiljön innefattar den fysiska, psykosociala och organisatoriska miljön. De går inte att separera och står i konstant relation till varandra. Psykiatrin har gått från institutionalisering och förvaring av patienter till evidensbaserad arkitektur för patientens bästa. Sjuksköterskan har flera ansvarsområden varav ett är att vårdmiljön är personcentrerad och anpassad för patienten.

Syfte: Att jämföra vårdpersonalens upplevelser av vårdmiljöns betydelse inom psykiatrisk vårdverksamhet på sjukhus 1 och sjukhus 2.

Metod: Grounded theory; en kvalitativ, induktiv empirisk metod.

Resultat: Vårdpersonal belyser vikten av enkelrum och att patienternas autonomi kan värnas. En fysisk miljö med större utrymmen till olika sorts umgänge och aktiviteter fungerar som ett verktyg för personalen att hantera patienternas känslor och tillgodose individuella behov. Andra viktiga faktorer för en adekvat vårdmiljö är en god arbetsmiljö, där tid, resurser och personaltäthet ger möjlighet att skapa en välfungerande allians mellan patienter och vårdpersonal. Säkerhet upplevs som en balansgång mellan nödvändighet och en känsla av ett fängelse. Humanare form av tvångsåtgärder kan utföras i en god och modern vårdmiljö.

Konklusion: Den fysiska, psykosociala och organisatoriska miljön påverkar varandra och kan inte separeras. Alla dessa aspekter av vårdmiljön har betydelse för patienten och vårdpersonalens välbefinnande.

Background: The healthcare environment includes the physical, psychosocial and organisational environment. These aspects can not be separated and are in constant interplay. In patient psychiatric care has over time moved from an institutioling nalapproach, keeping patients separate from society to creating evidence based healing environments. Nurses have multiple responsibilities one of which is making adjustments to the healthcare environment to best suit an individual patient's needs.

Aim: To compare healthcare staff experiences of the significance of the psychiatric  healthcare environment at hospital 1 and hospital 2.

Method: Grounded theory; a qualitative, inductive empirical method.

Findings: Single patient rooms were highly valued by staff for protecting patients autonomy and integrity. A larger physical environment with more places for different kinds of activity and social engagement worked as a tool for staff to manage patients emotions and meet differing individual needs. A good work environment for staff with adequate time, resources and staffing was considered important for morale and fostering good staff-patient relationships. Excessive security measures in the physical environmentled to a prison-like feeling among staff. Features of the physical ward environment facilitated more humane coercive measures like seclusion.Conclusion: The physical, psychosocial and organisational environment are intertwined and impact each other. All aspects of the healthcare environment affect patient and staffwell being.