Högskolan i Skövde

Introduktion: Alkoholkonsumtion har stor hälsopåverkan på världens befolkning, regelbundet intag av alkoholhaltiga produkter ökar risken för både sjukdom och skada. Utgifterna år 2017 i Sverige relaterade till alkoholkonsumtion var cirka 103 miljarder svenska kronor. Arbetsplatsen är arenan där vuxna befolkningen kan nås av hälsofrämjande åtgärder.

Syfte: Identifiera tänkbara preventiva åtgärder för arbetsgivare gällande riskbruk av alkohol hos medarbetare.

Metod: Strukturerad litteraturstudie där sökning organiserades i sökblock. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån mallen för systematisk textkondensering. Utifrån analysen kodades och kategoriserades artiklarna.

Resultat: Nio artiklar valdes och inkluderades i resultatet. Utifrån analysen fanns tre huvudkategorier: psykologiska faktorer, screening och hälsobeteende. Screening hade underkategorin preventiva åtgärder efter screening. Screening i kombination med att förebygga negativa psykologiska faktorer minskade alkoholintaget hos medarbetarna. Psykologiska faktorer var hörnstenen i alkoholkonsumtionen hos medarbetarna, viktigaste psykologiska faktorn var att skapa en känsla av psykologisk trygghet hos medarbetarna. Hälsobeteenden innebar att bryta vanor och erbjuda gruppdiskussioner för medarbetarna där information om hälsorisker förmedlades.

Slutsats: För att kunna arbeta preventivt bör arbetsgivarna kombinera flertal preventiva åtgärder för bästa utfall. Inkludering av informationskommunikation kring hälsorisker vid riskkonsumtion av alkohol bör ske kontinuerligt. Screening bör genomföras för att i ett tidigt stadie fånga upp medarbetare som har ett riskbruk av alkohol. Individuellt anpassade preventiva åtgärder bör ske för de individerna med riskbruk av alkohol. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till de psykologiska faktorerna som kan spela en avgörande roll i det preventiva arbetet.

Introduction: Alcohol consumption has a significant impact on the health of the global population, with regular alcohol intake increasing the risk of both illness and injury. In 2017, expenditures related to alcohol consumption in Sweden amounted to 103 billion Swedish kronor. The workplace serves as a crucial arena for implementing health-promoting measures.

Objective: To identify potential preventive measures for employers regarding alcohol misuse among employees.

Method: A structured literature review with searches organized into searchblock. All articles were quality-reviewed and then analyzed using the systematic textcondensation method. The articles were coded and categorized based on the analysis.

Results: Nine articles were selected and included in the results. Three main categories emerge from the analysis: psychological factors, screening, and health behaviour. There was a subcategory: preventive measures following screening. Screening, combined with addressing negative psychological factors, reduced alcohol intake among participating employees. Psychological factors were foundational in employee alcohol consumption, with the key psychological factor being the ability to create a sense of psychological safety among employees. Health behaviours involved breaking habits and offering group discussions for employees, providing informationon health risks.

Conclusion: To work preventively, employers should combine multiplepreventive measures for optimal outcomes. Continuous communication of information on health risks related to alcohol misuse is essential. Screening should be conducted to identify employees with alcohol misuse at an early stage. Individually tailored preventive measures should be implemented for those with alcohol misuse. Employers should also consider psychological factors, which play a crucial role in preventive efforts.