Högskolan i Skövde

Introduktion: Digitalisering är en pågående process i samhället som berör många aspekter relaterat till folkhälsa. Samtidigt är folkhälsovetare, folkhälsoarbetet eller folkhälsoperspektivet vaga beskrivet i policys och vetenskaplig litteratur rörande ämnet digitalisering och folkhälsa. Tidigare forskning har även belyst hur digitaliseringen främst inkluderat tekniska och ekonomiska perspektiv med brist på sociala, kulturella och politiska perspektiv. 

Syfte: Studiens syfte var att beskriva folkhälsovetares uppfattningar och erfarenheter kring implementering och nyttjande av digitala verktyg i folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå i norra Sverige. 

Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta folkhälsovetare på kommunal och regional nivå i norra Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera materialet. 

Resultat: Resultatet bestod av 4 kategorier och 14 subkategorier som beskrev deltagarnas olika erfarenheter och uppfattningar. Kategorin Erfarenheter och användningsområden beskrev de varierande erfarenheterna som deltagarna besatt samt inom vilka användningsområden deltagarna nyttjade eller önskade nyttja digitala verktyg. Kategorierna Politik och resursfördelning samt Behov beskrev de förutsättningar som deltagarna betraktade som betydelsefulla för att kunna nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet. Sista kategorin God och jämlik hälsa beskrev de möjligheter och utmaningar som deltagarna uppfattade med att nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet för att uppnå en god och jämlik hälsa. 

Slutsats: Studiens fynd tyder på att det råder varierande erfarenheter av digitala verktyg inom folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå. Resultaten antyder även att en ökad integrering av folkhälsoperspektivet inom digitaliserings- och e-hälsosammanhang kan vara betydelsefull för möjligheterna att bidra till en god och jämlik hälsa.

Introduction: Digitalization influences multiple aspects of public health, yet the literature and policies related to digitalization and public health tend to provide vague descriptions of public health practice or public health perspectives. Previous research has further revealed an excessive emphasis on the technical and economic dimensions of digitalization, consequently overlooking social, cultural, and political perspectives.

Aim: The aim of the study was to describe public health practitioners’ perceptions and experiences of the implementation or use of digital tools in public health practice at municipal and regional level in northern Sweden.

Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight public health practitioners at municipal and regional level in northern Sweden. A manifest content analysis with an inductive approach was used for analysing.

Results: The result consisted of 4 categories and 14 subcategories. The category Experiences and areas of use described the participants varying experiences as well as within which areas the participants used or wished to use digital tools. The categories Policy and resource allocation and Needs described prerequisites that the participants considered important to be able to use digital tools in public health practice. The last category Good and equal health described the opportunities and challenges that the participants perceived related to using digital tools within their work to achieve better and equal public health.

Conclusion: The study findings indicate varying experiences of digital tools in public health practice at municipal and regional level. It emphasizes the importance of integrating public health perspectives into digitalization and e-health contexts to enhance public health outcomes.