Högskolan i Skövde

Bakgrund: Vård i livets slutskede är den avslutande fasen inom palliativ vård och tillämpas på patienter som inte längre gynnas av botande behandling. Eftersom huvuddelen av all palliativ vård bedrivs av grundutbildade sjuksköterskor är detta en företeelse de flesta sjuksköterskor kommer stöta på.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus.

Metod: En litteraturbaserad metod med grund i analys av kvalitativ forskning beskriven av Friberg (2022) användes.

Resultat: Ur analysen framkom två teman: Strävan efter att främja en god död samt Att påverkas emotionellt, och sju underteman: Att symtomlindra och stödja, Vårdmiljöns betydelse, Betydelsen av samförstånd, Behov av kunskap, Känslomässiga påfrestningar, Behov av känslomässigt stöd samt Att känna tacksamhet.

Konklusion: Resultatet visar att sjukhusmiljön inte är optimal för att sjuksköterskor ska kunna bedriva en god vård i livets slutskede. På grund av de svårigheter sjuksköterskor erfar gällande att främja en god död behövs förbättringar gällande vårdmiljön, teamsamarbete och kommunikation, utbildning och träning, samt känslomässigt stöd för att hantera de känslor som vårdande i livets slutskede ger upphov till. Kliniska implikationer som föreslås är bättre hjälpmedel för anpassning av vårdmiljön, interprofessionellt lärande och ett upprättande av ett kollegestödjarnätverk för nyutbildade sjuksköterskor.

Background: End-of-life care is the final phase in palliative care and is applied to patients who no longer benefit from curative treatment. Since the majority of all palliative care is performed by general nurses, it is a phenomenon most nurses will come across.

Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients at the end-of-life patients in a hospital setting.

Method: A literature-based method based on analysis of qualitative research described by Friberg (2022) was used.

Findings: Two themes emerged: Striving to promote a good death and To be affected emotionally, and seven subthemes: To relieve symptoms and give support, The importance of the care environment, The importance of consensus, Need for knowledge, Emotional challenges, Need of emotional support and To feel gratitude.

Conclusion: The result show that the hospital environment is not optimal for nurses to provide good end-of-life care. Because of the difficulties nurses experience in promoting a good death, improvements are needed regarding the care environment, teamwork and communication, education and training, as well as emotional support to deal with the emotions that arise as a result of end-of-life care. Clinical implications suggested are better aids for adaptation of the care environment, interprofessional learning and the establishment of a peer support network for newly trained nurses.