Högskolan i Skövde

Arbetslivet kan vara en plats där man får utveckla sin kompetens, möta och samspela med människor. Dock är inte allt frid och fröjd för alla i arbetslivet, det finns lagar som ska följas för att upprätthålla en god arbetsmiljö som inte alltid efterlevs. I ett land som Sverige finns det också en stor mångfald i arbetslivet med olika bakgrunder. När man är del av den mångfalden kan man också bli den som sticker ut då man inte tillhör majoriteten. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka rasifierade kvinnors erfarenheter av diskriminering och mikroaggressioner på arbetsplatsen, samt vilka olika strategier kvinnorna utvecklar för att hantera mikroaggressioner. Med ett socialpsykologiskt betraktelsesätt studeras detta med hjälp av teorier om postkolonialism och social identitet. Utöver teorierna inkluderas även begrepp såsom intersektionalitet, coping och mikroaggressioner. Tio semistrukturerade intervjuer med rasifierade kvinnor i åldrarna 20 till 40 år som har erfarenhet av vårt valda fenomen genomfördes. Resultaten visar att de flesta svarande beskrev att etnisk diskriminering förekom "under ytan". Det förekom synliga mikroaggressioner riktade mot deras etniska bakgrund som skämtkommentarer med rasistiska undertoner. De upplevde även en kombination av båda aspekterna, men det har varit avgörande beroende på sammanhanget. Copingstrategier, emotionella och konfronterande, var ett alternativ som våra respondenter använde när det kom till att hantera svåra situationer på jobbet. Resultatet indikerade också att de intersektionella positionerna kön och etnicitet haft en betydande roll för hur kvinnorna har blivit behandlade.

Worklife can be a place where you can develop your skills, meet and interact with people. However, not everything is peace and joy for everyone in the worklife, there are laws that must be followed to maintain a good working environment that is not always complied with. In a country like Sweden, there is also a great diversity in working life with different backgrounds. When you are part of that diversity, you can also be the one who stands out as you do not belong to the majority. The purpose of this qualitative study is to examine racialized women's experiences of discrimination and microaggression in the workplace, as well as the different strategies women develop to deal with microaggression. With a social psychological approach, this is studied with the help of theories of postcolonialism and social identity. In addition to the theories, concepts such as intersectionality, coping and micro-aggressions are also included. Ten semi-structured interviews were conducted with racialized women aged 20 to 40 who have experience of our chosen phenomenon. The results show that most respondents described that ethnic discrimination existed "below the surface". There were visible micro-aggressions directed at their ethnic background as joke comments with racist undertones. They also experienced a combination of both aspects, but it has been crucial depending on the context. Coping strategies, emotional and confrontational, were an option that our respondents used when it came to dealing with difficult situations at work. The results also indicated that the intersectional positions of gender and ethnicity played a significant role in how women were treated.