Högskolan i Skövde

Introduktion: Digital teknik har gjort det möjligt att kunna arbeta hemifrån under pandemin. Världshälsoorganisationen [WHO] rekommenderade att hålla social distans, vilket medförde att många människor övergick till distansarbete. Denna förändring innebar att vanor förändrades och nya beteenden anammades. Arbetet är en av de viktigaste hälsodeterminanterna för hälsan och dess effekt går åt båda hållen med både hälsa och ohälsa som följd. Syfte: Syftet med studien är att undersöka påverkan av distansarbete på arbetsrelaterad hälsa och välbefinnande till följd av pandemin. Metod: Metoden som tillämpades var en strukturerad litteraturstudie och data samlades in via databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. Det resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av resultaten genererade fyra teman: arbetslivsbalans, sociala relationer, arbetsmiljö, hälsa och välmående. Resultatet visade att distansarbete påverkar arbetsrelaterad hälsa och välbefinnande både positivt och negativt. Upplevelserna varierade och de flesta distansarbetare hittade egna taktiker för att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Slutsats: Under pandemin hade arbetare inget val än att följa restriktionerna för att minska smittspridning. De positiva aspekterna med distansarbete visade sig vara större flexibilitet och autonomi, besparingar i pendlingstid och ekonomi samt mer tid med familjen och minskad risk för att bli smittad av covid-19. De negativa aspekterna var bland annat den bristande interaktionen med kollegor, isolering och sämre arbetsförhållanden.

Introduction: Digital techonology has made it possible to work from home during the pandemic. World Health Organization recommended keeping social distance, which directed many people to switch to telework. This meant that habits changed and new behaviours were adopted. Work is one of the most important health determinants. The effects of work goes in both directions with both health promoting and deteriorating outcomes. Aim: The aim of the study is to investigate the impact of teleworking on work-related health and well-being as a result of the pandemic. Methods: The method used was a structured literature review with data collected from the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. This resulted in 11 scientific articles that were analyzed trough a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The analysis of the results generated four themes: work life balance, relationships, work environment, health and well-being. The results showed that teleworking affects health and well-being both positively and negatively. The experiences varied and most teleworkers found their own tactics to create a balance between work and private life. Conclusion: During the pandemic, workers had no choice but to follow the restrictions to reduce the spread of infection. The positive aspects of teleworking during the pandemic turned out to be greater flexibility and autonomy, savings in commuting time and finances as well as more time with the family and reduced risk of becoming infected with covid-19. The negative aspects included the lack of interaction with colleagues, isolation and poorer working conditions.