Innan införandet av Journalen var patienter tvungna att begära ut sin patientjournal via sin närmsta vårdcentral, vilket var en tidskrävande process för både patienter och vårdpersonal. Journalen infördes 2012 av politiska beslut och erbjuder patienter ett flertal funktioner via nätet. Exempelvis kan patienter via nätet ta del av sina patientanteckningar, provresultat och diagnoser.
Vårdpersonal hade vid införandet av Journalen farhågor om att patienter skulle fara illa av informationen i Journalen. Vårdpersonal var oroade kring att cancerpatienter skulle ha en direkt tillgång till provsvar hemma utan pedagogiskt stöd. Många menade även att Journalen är ett verktyg skapat enbart för vårdpersonalen, samt att det fanns en risk att patienten skulle missförstå och bli oroade i onödan av innehållet i Journalen. Vårdpersonal menade även att det fanns en risk att tillgången skulle leda till fler telefonsamtal om följdfrågor baserade på innehållet.
Studier visar främst motsatsen i praktiken utifrån patientens perspektiv, där patienten menar att de inte har svårt att förstå innehållet. Litteratur har mestadels fokuserat på patientens upplevelse efter införandet, därför ses här ett behov av en studie kring läkarens perspektiv ur ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att ”Få en förbättrad förståelse för den långsiktiga effekten av Journalen och därmed möjliggöra för läkare inom onkologi och hematologi att använda den i vårdmötet med patienten”. För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ metod med tidigare genomförda semistrukturerade intervjuer använts. Slutsatsen tyder på att de flesta läkare har en mer positiv syn på Journalen efter en långsiktig användning, jämfört med hur läkares syn var innan och precis vid införandet av Journalen. Detta grundar sig i att farhågorna som de hade vid införandet inte hände i praktiken. Läkare menar dock att osignerade anteckningar utan fördröjning är ett problem eftersom det leder till misstolkning och oro hos patienter.