Högskolan i Skövde

Bakgrund: Palliativ vård initieras då det inte längre går att bota en patient från sjukdom och ska verka stödjande och lindrande. Inom palliativ vård är smärta vanligt förekommande symtom hos patienter. Trots att det finns en god tillgång på farmakologisk smärtlindring till personer i livets slut, blir många av dessa patienter inte tillräckligt smärtlindrad. Tidigare forskning visar att omvårdnadsåtgärder har en smärtlindrande effekt. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta hos patienter som får palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt grundad på 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman. Dessa var; komplementär smärtlindring, omvårdnad, stöd och kommunikation samt vårdteamet. De komplementära åtgärderna lindrade smärta. Därutöver var copingstrategier effektivt för att avleda fokuset från smärtan. Även stöd och kommunikation var effektivt. Verksamma sjuksköterskor behövde mer stöd och kunskap för att tillgodose en effektiv och individanpassad smärtlindring. Konklusion: Det föreligger flertalet omvårdnadsåtgärder som har påvisat god smärtlindrande effekt för personer som erhåller palliativ vård. Dessa bör i syfte att uppnå en optimal smärtlindring sättas in som ett komplement till läkemedelsbehandling. Vidare behövs fler studier inom ämnet för att klargöra omvårdnadsåtgärdernas effekt på smärta i livets slutskede. 

Background: Palliative care is initiated when it is no longer possible to cure a patient from disease and should have a supportive and alleviating effect. Pain is a common symptom in patients receiving palliative care. Although there is a wide range of pharmacological pain relief for people at the end of life, many of these patients are not sufficiently pain relieved. Previous research shows that nursing care have a painrelieving effect. Aim: The aim is, based on current research, to determine nursing care interventions that can relieve pain in patients receiving palliative care. Method: A literature review based on 13 scientific articles of qualitative and quantitative approach. Findings: The result revealed four main themes. These were; complementary pain relief, nursing, support and communication and the care team. The complementary measures relieved pain. In addition, coping strategies were effective in diverting focus from the pain. Support and communication were also effective. Nurses needed more support and knowledge to provide effective and individual-based pain relief. Conclusion: There are several nursing care interventions that have shown a good painrelieving effect for patients receiving palliative care. These should be used as a complement to pharmacological treatment in order to achieve optimal pain relief. Further studies in this field are required to clarify the nursing care interventions effect on pain in the end-of-life stage.