Högskolan i Skövde

Sverige fick en ny patientsäkerhetslag 2011 i syfte att göra vården säkrare. I denna ingår att alla vårdgivare årligen ska ställa samman en patientsäkerhetsberättelse (PSB) med början för verksamhetsåret 2010. PSB har nu skrivits för fjärde året i rad. Syftet med denna rapport är att utifrån innehållet i landstingens/regionernas PSB ge en bild av patientsäkerhetsarbetet inom svensk hälso- och sjukvård, under de fyra år som PSB har sammanställts. Granskning en är dels en granskning av innehållet i 2013 års PSB men också en sammanfattning av utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet under verksamhetsåren 2010 till 2013, så som det beskrivs i PSB:erna. Innehållet har analyserats utifrån perspektiven struktur, process och resultat och jämförelser har gjorts över tid och mellan olika landsting/regioner. Liknande granskningar har tidigare gjorts vid två tillfällen och analyserna bygger på en tidigare utarbetad och testad modell i de tidigare granskningarna av landstingens/ regionernas PSB. En tydlig utveckling har skett över åren, både vad gäller beskrivningarna av patientsäkerhetsarbetet och vilka områden och resultat man vill lyfta fram. Granskningen visar att landstingen/regionerna har haft vägledning av de grundläggande och prestations - baserade krav som funnits för patientsäkerhetsarbetet i den överenskommelse som träffats mellan staten och SKL. Man har också följt SKL:s mall för att skriva PSB. Detta har dock inte lett till någon större samstämmighet i vad som verkligen rapporteras utan har mer varit en likriktning av rapporternas struktur. M ånga variabler som tagits med i redovisningen beskrivs dessutom i ganska vaga ordalag. Överlag har standarden dock ökat och många PSB är innehållsrika och ger en bra översikt över hur patientsäkerhetsarbetet bedrivs och vad som återstår att göra. Jämfört med tidigare år har PSB 2013 fokuserat mer på resultat och egenkontroll. Tidigare berätta de man att man mäter och registrerar olika saker. Nu anger man också resultat från de olika mätningarna i en högre grad. Vidare har ledningens roll för att höja säkerheten börjat uppmärksamma, även om många också påpekar att ansvaret för att bedriva en säker vård i slutändan ligger hos enskilda medarbetare. Av sammanlagt 62 undersökta patientsäkerhetsvariabler som ingått i den landstingsvisa jämförelsen 2013 har täckningsgraden i snitt varit 67 %. Motsvarande, sett över hela tidsspannet 2010 - 2013, är 63 %. Landsting en/regionerna har redovisat olika stor andel av de undersökta variablerna, med en högsta andel på 75 % för Östergötland, räknat som ett genomsnitt över de fyra åren. Skillnaderna mellan landstingen/regionerna är dock inte stora och drygt hälften (11 st.) har ett resultat över 65 %. Ett fåtal mer blygsamma resultat har uppmätts där en slentrianmässig rapportering förekommer och där den relevant a information en är sparsam. Detta kan tyda på att man inte har integrerat PSB:n som ett instrument i patientsäkerhetsarbetet, utan har andra medel för att skapa struktur och översikt över arbetet. De allra flesta har dock sammanställt informativa och välstrukturerade rapporter. Mot bakgrund av den utveckling som skett av PSB:n, under en relativt kort tid, kan man förmoda att den kommer att fortsätta utvecklas i en pågående dynamisk process i många landsting/regioner och med tiden få en allt viktigare roll i arbetet för att åstadkomma en säkrare vård.