Högskolan i Skövde

Underrepresentationen av kvinnligt ledarskap inom idrott har under de senaste åren blivit mycket uppmärksammat av både forskare och institutioner. Forskningen redogör för att kvinnliga huvudtränare stöter på hinder både på samhälls-, organisations- och individnivå. Problemen relateras framför allt till rekrytering och könsstereotyper, det finns uppfattningar om hur en kvinnlig ledare ska vara och det finns uppfattningar om hur en tränare ska vara - dessa två stämmer inte alltid överens med varandra. Kvinnliga ledare hämmas av de könsstereotyper som råder i samhället samtidigt som forskning visar att kvinnliga huvudtränare hämmas vid en rekrytering. Kvinnliga huvudtränare är underrepresenterade generellt i idrottsvärlden.Syftet med arbetet är att undersöka om samma problematik som forskningen redogör för även förekommer i Sverige. Syftet med studien är därför att bidra med ökad förståelse om varför kvinnliga huvudtränare är underrepresenterade i SHE, svenska högstaligan för damer i handboll. För att kunna uppfylla studiens syfte och svara på problemformuleringen utgår rapporten från semistrukturerade intervjuer som genomförts med sju olika föreningar som deltar i SHE säsongen 2020/2021. Den teoretiska referensramen är utformad utifrån tidigare forskning, statistik över hur många män och kvinnor som har genomfört en tränarutbildning, könsstereotyper som tycks hämma kvinnor samt information om hur en rekryteringsprocess går till. Studiens empiri som grundar sig i föreningarnas svar ställs i relation till den teoretiska referensramen i studiens analys. I studiens analys kan författarna konstatera att det finns faktorer som hämmar men också faktorer som borde gynna kvinnor. Kvinnliga huvudtränare anses till viss del hämmas av de könsstereotyper som råder i dagens samhälle och det finns även en del av rekryteringsprocessen där kvinnliga ledare skulle kunna hämmas. Den slutgiltiga slutsatsen som presenteras är tudelad men tyder trots allt på att kvinnliga huvudtränare i den svenska högstaligan skulle kunna hämmas av både rekryteringsprocessen och könsstereotyper.

The underrepresentation of female leadership in sports has recently been noticed by both researchers and institutions. Female head coaches face obstacles on social, organizational, and individual levels. The problems are mainly related to recruitment and gender stereotypes, there are perceptions of how a female leader should be and how a head coach should be. These two do not match each other. Female leaders are affected negatively by the society’s gender stereotypes and research shows that female head coaches are examined more closely. Female head coaches are underrepresented generally in the world and statistics show that it’s the same in Sweden. The purpose of the work is thus to examine the Swedish Handball Elite (SHE) and investigate if the same problem exists in Sweden too. The purpose of the study is to contribute with a better understanding of why female head coaches are underrepresented in the SHE.To be able to fulfill the purpose of the study and respond to the problem formulation semi-structured interviews have been made with different teams in the SHE. The theoretical frame of reference is designed based on previous research, statistics of how many women and men that have completed a coaching education, gender stereotypes that affect women negatively and information about how a recruitment process works. The study’s empirical data that is based on the team’s answers and is set in relation to the theoretical frame of reference in the analysis of the study. In the analysis of the study the authors can state that there are factors that both positive and negative affect women. Female head coaches are considered to be negatively affected by the gender stereotypes that prevail in the society and there are also parts of the recruitment process where women could be negatively affected. The conclusion that is presented is somewhat divided but indicates that female head coaches in the SHE partly could be affected negatively by both the recruitment process and gender stereotypes.