Högskolan i Skövde

Bakgrund: De flesta personer med demenssjukdom drabbas någon gång under sjukdomsförloppet av neuropsykiatriska symtom. Symtomen kan ta sig uttryck i aggressivitet och det finns behov av en ökad medvetenhet om att anhöriga kan utsättas för risker relaterat till detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa hemsjukvårdssjuksköterskors erfarenhet av att möta hot och/eller våld i nära relationer när den som utövar våldet har en demenssjukdom. Metod: En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats har använts. Sjutton intervjuer genomfördes med informanter från sju kommuner.Resultat: Fyra beskrivningskategorier identifierades: Erfarenhet av att uppmärksamma hot och våld i nära relationer när den som utövar våldet har en demenssjukdom, erfarenhet av vad som förenklar möjligheten att uppmärksamma, erfarenhet av vad som försvårar möjligheten att uppmärksamma och erfarenhet av att bemöta det som uppmärksammats.Konklusion: För att uppnå en god relation behöver hemsjukvårdssjuksköterskan kontinuitet i kontakten med personen med demens och dess anhöriga. Studien visar att det i många fall saknas rutiner både kring att lyfta svåra frågor samt hur problem i förhållandet skall bemötas när det uppmärksammats. Kunskap om att fenomenet kan förekomma är avgörande för att kunna uppmärksamma det.

Background: Most people with dementia suffer from neuropsychiatric symptoms at some point during the course of the disease. The symptoms can manifest themselves in aggression. There is a need for an increased awareness that people in close relationship with the person with dementia may be exposed to risks. Aim: The aim of this study was to illuminate home care nurses' experience of facing threats and/or violence in close relationships when the perpetrator has a dementia disease.Method: A qualitative method with a phenomenographic approach was used. Seventeen interviews were conducted with informants from seven communes in Sweden.Results: Four description categories were identified: Experience of detecting threats and violence in close relationships when the perpetrator has a dementia disease, experience of what enables the possibility to detect, experience of what makes it difficult to detect and experience of responding to what has been detected.Conclusion: To attain a good relationship the home care nurse requires continuity in the contact with patients with dementia and their relatives. This study shows that in many cases there is a lack of routines both in raising difficult questions and how problems in the relationship should be dealt with when it is detected. Insight that the phenomenon can occur is crucial to be able to draw attention to it.