Högskolan i Skövde

Bakgrund: Prevalensen av patienter diagnostiserade med hjärtsvikt beräknas i Sverige uppmäta omkring 250000 individer relaterat till en ökad snittålder hos befolkningen. Att leva med hjärtsvikt kan orsaka både psykiska påfrestningar och fysiska begränsningar i det vardagliga livet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien antyder att patienterna vilka lever med hjärtsvikt upplevde fysiska begränsningar i vardagen vid exempelvis yrkesutövning och promenader som komplikation till de hjärtsviktsrelaterade symptomen. Vidare belystes patienternas upplevelser av psykiska påfrestningar såsom uppkomna känslor av värdelöshet och frustration. Det framkom vidare att patienterna besatt behovet av grundligare och mer frekvent tilldelning av information relaterat till sjukdomen och dess behandling. Ytterligare framställde patienterna behovet av att erhålla rådgivning avseende egenvård. Konklusion: Att identifiera befintliga upplevelser, behov och önskemål hos patienter med hjärtsvikt är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna skapa en optimerad personcentrerad omvårdnad.

Background: The prevalence of patients diagnosed with heart failure is estimated in Sweden to measure around 250000 individuals related to an increased average age of the population. Living with heart failure can cause both mental strain and physical limitations in everyday life. Aim: To describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: The study was conducted as a qualitative literature review based on 12 scientific articles. Results: The results of the study suggest that patients who are living with heart failure experienced physical limitations in everyday life during, for example, working and walking as a complication of the heart failure-related symptoms. Furthermore, the patients ́ experiences of mental stress were highlighted as feelings of worthlessness and frustration. It further emerged that the patients were in need for more frequent allocation of information related to the disease and its treatment. In addition, the patients expressed the need for receiving advice regarding self-care. Conclusion: Identifying existing experiences, needs and wishes in patients with heart failure is a prerequisite for the nurse to be able to create an optimized person-centered nursing care.