Högskolan i Skövde

Bakgrund: Under operation är patienten utsatt för en ökad risk att drabbas av perioperativ hypotermi, kärntemperatur under 35°C. Att drabbas av perioperativ hypotermi kan leda till allvarliga komplikationer, bidrar med ett onödigt lidande för patienten, förlänger vårdtiden, samt ger ökade vårdkostnader. Den perioperativa sjuksköterskan har ansvar, tillsammans med det perioperativa teamet att patientsäkerheten upprätthålls. Vilket innebär att identifiera och förebygga risker för komplikationer. Syfte: Sammanfatta metoder som förebygger oavsiktlig perioperativ hypotermi. Metod: En systematisk litteraturöversikt för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av metaanalyser. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra interventioner; perioperativ administration av aminosyror, uppvärmd, fuktad insufflationsgas, uppvärmd sköljvätska samt varmluft- och luftfria uppvärmningssystem. Konklusion: Interventionerna har olika möjligheter och begränsningar samt är anpassade för olika typer av ingrepp. Det kan vara aktuellt att kombinera olika åtgärder för att uppnå önskad effekt. Den perioperativa sjuksköterskan ska använda sig av den metod som anses mest effektiv och bör anpassa den utifrån vilken patient som behandlas samt situation, där sjuksköterskan utgår från internationella riktlinjer och evidens.

Background: During operation, the patient is exposed to an increased risk to be affected from perioperative hypothermia, core temperature below 35°C. Suffering from perioperative hypothermia can lead to serious complications, contribute to unnecessary suffering for the patient, extended care time and increased care costs. The perioperative nurse is responsible, together with the perioperative team, that patient safety is maintained. Which is based on identifying and preventing risks of complications. Aim: Identify methods that prevent accidental perioperative hypothermia. Method: A systematic literature review where the data consisted of meta-analysis. Result: The results are summarized in four interventions; perioperative administration of amino acids, heated, humidified insufflation gas, warmed irrigation fluid and forced-air warming and air-free warming systems. Conclusion: The interventions have different possibilities and limitations and that is adapted to different types of surgical interventions. It may be relevant to combine different methods to achieve the desired effect. The perioperative nurse should use the method that is considered most effective and should adapt it based on the patient who is being treated and the situation, where the nurse is depending on international guidelines and evidence.