Högskolan i Skövde

The oak (Quercus) population has decreased greatly over the past two centuries. Oaks are important habitats for thousands of species dependent on the oak’s special microhabitat, trunk circumference, rising age and dead wood. Urbanization, intensified agriculture and altering land use are examples of threats facing the giant oak. The study investigated whether there is any connection between population density or land type and the giant oak's trunk circumference in Vara municipality. The study used data from Central Bureau of Statistics, the Swedish Environmental Protection Agency and the Species Observation System. The extracted data were analyzed using ANOVA and Tukey HSD, which showed a significant relationship between population density and the size of the giant oak's trunk circumference. The study found no significant relationship between habitat and giant oak trunk circumference. The giant oaks are significantly larger in unpopulated areas than in areas with human population of 1–49 inhabitants per km2. Most giant oaks were found in open areas. The fact that the giant oaks are largest in unpopulated areas is probably due to lack of anthropogenic activities, which has had a positive effect on its growth. The fewest individuals were found in densely populated areas, which suggests that urbanization has a negative effect on giant oaks. As few individuals were found in densely populated land types, it is important that conservation measures focus to prevent overgrowth of important habitats. To preserve giant oaks, further studies should investigate what affects the occurrence and trunk circumference of giant oaks.

På grund av en försämrad relation till ekar (Quercus) i Sverige har ekbeståndet under de senaste tvåhundra åren minskat kraftigt. Ekar är viktiga habitat för tusentals arter, varav flertalet av dem är rödlistade. Artrikedom som är beroende av ekens mikrohabitat ökar med bland annat stamomkretsen, stigande ålder och död ved. Urbanisering, intensifierat jordbruk och förändrad markanvändning är några av de hot som jätteeken står inför. Studiens syfte är att undersöka om det finns något samband mellan befolkningstäthet eller marktyp och jätteekars stamomkrets i Vara kommun. Studien har behandlat befolkningsstatistik från SCB, marktäckedata från Naturvårdsverket och inventeringsdata från Artportalen, vilket har bearbetats i ArcGIS. Datan som extraherats har analyserats med ANOVA och Tukey HSD. Undersökningen visade att det fanns ett signifikant samband mellan befolkningstäthet och storleken på jätteekens stamomkrets. Studien fann inget signifikant samband mellan marktyp och jätteekens stamomkrets. Jätteekarna är större i obefolkade områden än i befolkning med 1–49 invånare per km2. Flest jätteekar förekom i öppna områden. Att jätteekarna hade störst stamomkrets i obefolkade områden beror troligen på att dessa här har fått växa ostört utan mänsklig yttre påverkan, vilket inverkat positivt på dess tillväxt. Minst antal individer förekommer i tätbefolkade områden, vilket antyder att urbanisering påverkar jätteekar negativt. Eftersom få jätteekar återfanns i tätbevuxna marktyper är det viktigt att bevarandeåtgärder sätts in för att förhindra att habitat viktiga för jätteeken växer igen. För att bevara jätteekar bör ytterligare studier göras för att belysa vad som påverkar förekomsten och stamomkretsen hos jätteekar.