Högskolan i Skövde

Intresset för hållbarhetsfrågor har sedan 1990-talet ökat kraftigt i samhället och genom detta har även hållbarhetsredovisning blivit av allt större betydelse. Detta har påverkat företag, vilka alltmer hamnat under press att ta ansvar för verksamhetens sociala och miljömässiga konsekvenser. Genom hållbarhetsredovisning har företag möjlighet att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter. För att säkerställa att hållbarhetsinformationen är tillförlitlig behöver denna granskas. Hållbarhetsredovisning är dock ett område under utveckling och vid bestyrkande av informationen finns många utmaningar, vilka granskaren måste hantera för att skapa komfort genom granskningsprocessen. I studien används begreppet granskare som ett samlingsbegrepp för revisorer, miljörevisorer hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister som utför granskning av hållbarhetsredovisning.

Syftet är att utforska vilka utmaningar en granskare möter vid granskning av hållbarhetsredovisning samt vad det är som gör denne komfortabel i granskningsarbetet. Studien utgår från komfortteorin och en litteraturöversikt som identifierade tre huvudsakliga utmaningar i form av kvalitativ information, kunskap och kompetens samt tolkningsproblematik. Dessa ställs sedan mot studiens empiri som har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är revisorer, miljörevisorer, hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister med erfarenhet av att granska hållbarhetsredovisning.

Studiens slutsatser är att de huvudsakliga utmaningarna granskaren möter vid granskning av hållbarhetsredovisning är kvalitativ information och tolkningsproblematik. Angående utmaningen om kunskap och kompetens fanns det åsiktsskillnader om utmaningens storlek och resultatet indikerar att den drivande faktorn för dessa skillnader är huruvida respondenten i fråga har en utbildningsbakgrund inom hållbarhet eller ekonomi. Vidare är studiens slutsats att komfort uppnås genom att granskaren samlar in bevis för att styrka hållbarhetsinformationen och på detta vis blir trygg i granskningen, vilken således är färdig när granskaren är komfortabel.

Interest in sustainability issues has increased vastly in society since the 1990s, and through this, sustainability reporting has also become increasingly important. This has affected companies, which are under increased pressure to take responsibility for the social and environmental consequences of their business. Through sustainability accounting, companies have the opportunity to communicate their sustainability work to their stakeholders. To ensure that the sustainability information is reliable, assurance is needed. However, sustainability accounting is an area under development where there are several challenges in assurance engagements, which reviewer must handle in order to create comfort through the assurance processes. In this study the word reviewer is used as a collective name for auditors, sustainability auditors, sustainability consultants and sustainability specialists who performs sustainability accounting assurance.

The purpose of this study is to explore what challenges the reviewers face in sustainability accounting assurance, as well as how the reviewer produces comfort in the assurance process. The study is based on the comfort theory and a literature review that identifies three main challenges in the form of qualitative information, knowledge and competence as well as interpretation issues. These are compared to the empirical data of the study, collected through nine semi-structured interviews. The respondents are auditors, environmental auditors, sustainability consultants and sustainability specialists with experience in sustainability accounting assurance.

The conclusions of the study are that the main challenges the reviewer faces in sustainability accounting assurance are qualitative information and interpretation issues. Regarding the challenge of knowledge and competence, there were differences of opinion about the extent of this challenge and it is indicated by the results that the driving factor for these differences of opinions is whether the respondents in question have an educational background in sustainability or economics. Furthermore the conclusions of the study shows that comfort is achieved through obtaining audit evidence which confirms the sustainability information and makes the reviewer secure. Thus the assurance is complete when the reviewer is comfortable.