Högskolan i Skövde

Inledning: Digitaliseringen utvecklas och förändras konstant och är en process som påverkar organisationer och har förändrat samhället mest sedan industrialiseringen. En organisation som fyller en viktig funktion är skolan då en av skolans uppgifter är att bidra till att alla kan dra nytta av digitaliseringen. Förändringar skapar ofta både möjligheter och förutsättningar men de skapar även ett motstånd. I skolorganisationer är det vanligt att lärare motsätter sig förändringar på grund av rädsla för det okända, till exempel att gamla rutiner bryts. Då digitalisering anses vara en vanligt förekommande förändringsprocess ställer det krav på individer såväl i ledande befattningar men likväl i operativa befattningar. Förändringar som rör digital teknik kan motsägas av lärare på grund av sviktande acceptans till användandet av digital teknik i undervisningen. Studiens frågeställning är:

- Hur kan rektorer i gymnasieskolor hantera förändringsmotstånd gällande digital teknik i undervisningen?

Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av centrala komponenter för uppsatsens problemområde såsom förändringsarbete, förändringsmotstånd, kommunikation och förändringsledning.

Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta rektorer och en lärare på sex olika gymnasieskolor i Skaraborg.

Slutsats: Uppsatsen ger förslag på en modell som tagits fram som ett stöd för rektorer inom skolorganisationer. Modellen är användbar i en förändringsprocess i syfte att undvika men även hantera ett förändringsmotstånd.

Introduction: Digitalisation is constantly evolving and changing and is a process that affects organisations and has changed society most since industrialisation. An organisation that fulfills an important function is the school as one of the school's tasks is to help everyone to benefit from the digitalisation. Changes often create both opportunities and prerequisites, but they also create resistance. In school organisations, it is common for teachers to resist change because of fear of the unknown, for example that old routines are broken. Since digitalisation is considered to be a commonly occurring change process, it places demands on individuals both in leading positions as well in operational positions. Changes related to digital technology can be contradicted by teachers because of failing acceptance of the use of digital technology in teaching. The study's question is:

- How can principals in upper secondary schools handle change resistance regarding digital technology in teaching?

Theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference consists of central components of this paper’s problem area such as change work, change resistance, communication and change management.

Method: This paper is based on a qualitative method in which semi-structured interviews are conducted with eight principals and a teacher at six different upper secondary schools in Skaraborg.

Conclusion: The paper proposes a model that has been developed as a support for principals within school organisations. The model is useful in a change process in order to avoid but also handle a change resistance.