Högskolan i Skövde

Introduktion: Medelhavskosten är en diet som har visat positiva resultat i ökat hälsoutfall. Kosten används bland annat för att minska risken mortalitet, depression samt kroniska sjukdomar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka medelhavskostens inverkan på livskvalitén i en population vuxna 19+.

Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en systematisk översikt där tolv artiklar analyserades genom en tematisk analys. Artikelsökningen skedde genom databasen Pubmed. Genom den tematiska analysen delades artiklarna in i tre grupper, kohortstudier, tvärsnittsstudier samt interventionsstudier.

Resultat: Resultat från analysen visade hur ingen studietyp genererade ett avvikande resultat. Alla studietyper föreföll visa att medelhavskosten var associerat med högre livskvalitet. Tre artiklar fann ingen signifikant skillnad mellan hög följsamhet av medelhavskost och högre livskvalitet. Två av dessa avvikande artiklar fann en svag association till högre livskvalitet, dessa var dock inte signifikanta. Alla artiklar oberoende av resultat fann att hög följsamhet av medelhavskosten ökade dimensionen vitalitet på livskvalitet, när enkäten Health Survey användes.

Slutsats: Hög följsamhet av medelhavskost är associerat med högre självskattad livskvalitet i åldersgruppen 18+. Dimensionen vitalitet från livskvalitet utmärkte sig som den ända dimensionen vilket såg förbättrade resultat, oberoende av om forskarna fann en signifikant skillnad eller ej.

Introduction: The Mediterranean diet has shown positive results in increased health outcomes. The diet is used, among other things, to reduce the risk of mortality, depression and chronic illnesses.

Objective: The aim of the study is to investigate the impact of Mediterranean food on the quality of life in a population of adults 19+.

Method: A systematic literature study was conducted and twelve studied were selected and analyzed using thematic analysis. The article search was done through databases Pubmed. No common themes were found when comparing studies other than study design, which was therefore chosen as the main theme for the present analyses. Consequently, the above-mentioned studies were divided into three groups: cohort studies, cross-sectional studies and intervention studies.

Results: Results from the content analyses showed that no specific study type generated a different result. All study types appeared to show that the Mediterranean diet was associated with higher quality of life. Although a statistically-significant association was found in most studies independently of study design, three studies found no significant association between high Mediterranean diet and higher quality of life. However, two of these articles found a weak association to higher quality of life. Furthermore, all articles, regardless of results, found that a higher adherence to the Mediterranean diet was associated with stronger score on the dimension of vitality of quality of life, when using the questionnaire Health Survey.

Conclusion: High adherence to the Mediterranean diet was associated with higher quality of life in the age group 18+. The dimension of vitality (included in the definition of quality of life) was identified as the dimension with the strongest association with adherence to a Mediterranean-like diet.