Högskolan i Skövde

Bakgrund: Maligna blodsjukdomar kan drabba både barn och äldre. God kommunikation är centralt för en god och säker personcentrerad vård, så sjuksköterskor behöver få del av patienters syn på hur kommunikationen fungerar med sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor under deras sjukhusvistelse vid behandling av maligna hematologiska sjukdomar. Metod: Kvantitativ studie med kvalitativa inslag - en prospektiv tvärsnittsstudie baserat på en enkätstudie bland patienter på en hematologiavdelning vid ett sjukhus i Västsverige. Resultat: Generellt var patienterna nöjda med kommunikationen med sjuksköterskor men det fanns även tecken på underbemanning och stress. Patienterna önskade mer tid för att prata med sjuksköterskor. Ibland fanns det flera patienter i patientrum när personliga saker diskuterades med sjuksköterskor och läkare. Diskussion: Integritet framträder som en viktig aspekt då patienter anser att samtal med sjuksköterskor i flerpatientrum kan kännas utlämnande och bör utföras avskilt. Konklusion: Det behövs fler omfattande studier för att kartlägga patienters upplevelser av kommunikation med sjuksköterskor på olika avdelningar och vid olika sjukhus för att få en tydlig uppfattning om vad som kan förbättras och hur. Den typen av studier skulle bidra med kontinuitet och ständiga förbättringar relaterade till kommunikation och personcentrerad vård.

Background: Malignant hematologic diseases can occur both among children and the elderly. Successful communication is a central part of satisfying and safe person-centered care, hence nurses need to be informed about how patients experience communication with nurses. Aim and objectives: To examine patients’ experience of communication with nurses during their hospital stay while being treated for malignant hematologic diseases. Method: Quantitative design with qualitative elements - a prospective cross-sectional study where data comprised a patient questionnaire survey of their treatment in a hematology ward at a hospital in Western Sweden. Results: Patients were overall satisfied with the communication with nurses; however, signs of insufficient nursing staff and stress were eminent. Patients desired more time for conversations with nurses. Occasionally other patients were present in shared patient rooms while private matters were discussed with nurses and doctors. Discussion: Integrity emerges as an important aspect, as conversations with nurses in shared patient rooms can leave patients exposed. Conclusion: Larger comparable reoccurring studies are needed to outline patients’ experiences of communication with nurses in different wards, to get a clear perception of what can be improved and how. This research would provide consistency and improvements related to communication between patients and nurses.