Stress among adolescents in Western societies is becoming an issue of increasing concern of adolescent’s health. The aim of this study was to gain greater knowledge about how girls and boys perceive and cope with school-related stress. Participants were 14- to 15-year-old adolescents from a medium-sized municipality in southern Sweden. The data were collected from focus group interviews. The data were subjected to qualitative content analysis. The findings show that adolescents ‘‘prioritizing the future or the present by making choices, finding their own private sphere to relax, and recovering with family and friends.’’ There were gender differences in how these strategies were used. The findings could be used for initiating and planning health promotion interventions in school with focus on supporting girls’ and boys’ equal terms to cope with school-related stress in present and for the future and to give equal condition for future studies and opportunities in life.
Funding: Municipality of Halmstad, Länsförsäkringar Halland & Ljungbergska foundation
Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om perspektiv på ungdomars hälsa som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan. Metod: Studie I hade en kvantitativ beskrivande tvärsnittsdesign. Datamaterialet inhämtades från 948 ungdomar (11-15 år) som analyserades med multivariat logistik regressionsanalys. Studie II hade en kvalitativ utforskande design. Datamaterialet inhämtades från 117 ungdomar (14-17 år) och analyserades med grundad teori. Studie III hade en kvalitativ beskrivande design. Datamatmaterialet inhämtades från 42 ungdomar (14-15 år) och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie IV hade en kvalitativ beskrivande design. Datamaterialet inhämtades från 27 intressenter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna strävar mot att lyckas och att bli framgångsrika i nuet och i framtiden. En strävan som för ungdomarna upplevs som en kamp om sin tid, en kamp som de hanterar genom att använda sig av olika strategier för att balansera skolarbete och fritid. Flickors strävan handlar om att nå framgång i skolan för att bli självständig i framtiden. För pojkarna innebär framgång att bli framgångsrika inom någon av sina fritidsaktiviteter så som sport, som visar deras fysiska styrka. Framgång i nuet är av betydelse för pojkarna till skillnad från flickorna som ser på sin framgång i ett längre perspektiv. Det hälsofrämjande arbetet bör inrikta sig på att stödja ungdomars känsla av sammanhang och stärka optimism redan tidigt i tonåren samt synliggöra organisatoriska och kontextuella strukturer och normer som påverkar flickors och pojkars hälsa och livsstil. Konklusion:Sammanfattningsvis visar avhandlingen att perspektiv på ungdomars hälsa bör förstås på olika nivåer i samhället och också inkluderar perspektiv på kön. Vidare bör faktorer som är av betydelse för ungdomars livsstil diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv och det hälsofrämjande arbetet i skolan bör utveckla insatser med kontextuella och könsspecifika utgångspunkter för att främja flickors och pojkars hälsa och livsstil.